Aftonbladet – 3 januari 1866, sida 3

SIR BRG sn ma TINA gla 0 FRA dessa artiklar kommer att med stor fördel göra en högst betydlig export, såvida boskapspesten icke här utbryter. Den harredan gjort ofantliga förödelser i flera stater, men mest: i: Storbritannien, der produk: tionen af viktualier äfven förut på langt när icke motsvarade konsumtionen. Man kan således med visshet antaga att prisstegringen å kreatur, kött, ost och smör kommer att oafbrutet fortgå. Men då kan lätteligen en allmän klagan uppstå deröfver och isynnerhet hos den egentliga arbetsklassen, som numera ingår såsom en så betydlig faktor relativt till hela befolkningen, att man ej får ringakta dess kraf. Denna klagan skall blifva än mer befogad om priest: gringen ökas genom skyddstullar å viktualierna. Jag är fullkomligt öfvertygad, att om landtmännen nu vinna sin önskan att få införseltull åsatt spanmål, så skola de derigenom för närvarande blifva lugnade, och inom några år villigt medgifrva ioförseltullens afskaffande, emedan de då lärt sig fullständigt inse att den i-verkligheten icke på låvgt när -åstedkommer fördelar, motsvarrande den hårda beskattning, som fabriksintressets . anspråk ; på skyddstull . pålägger jordbrukarne. ) Om derjemte statsmakterna medgifva, hvad som är fullt rättvist och dertill ekonomiskt klokt, neml:gen att bränvinsbränningen icke vidare inskränkes till vissa månader af året, utan får utöfvas at hvar och en när den för honom befinnes lämpligast så skall införseln af ryskt rågmjöl sannolikt upphöra, enär den skett egentl:gen derför att förmålningen af svensk spanmål för bränneriernas behof icke medhunnits tillräckligt tidigt på hösten. Det är uppenbart den tvungna och begränsade bränvinstillverkningstiden, som föra ledt ryssmjölsinförseln; :men afskeffas den förra, så kommer den sednare att upphöra eller åtminstone : att-inskränkas till sådana tider då den är absolut behöflig. Såsvidt man kanerfora har äfven den il Ryssland påcående bond-emancipationen ytterst. menligt inverkat.på dervararide .spanmålsproduktion. Den har åtminstone högst betydligt nedgått under de sednare åren, hvartill :-kommit -svåra missväxter. Under sådana förhållanden är en betydlig rågoch mjölimport från Ryssland föga sannolik under flera år. Den öfverklagade införseln af ost och smör skall troligen äfven snart:högst betydligt minskas af det skäl att prodnktionen af dessa artiklar i Tyskland och Holland ingalunda kommer att stiga, utan snarare under nästkommande år att aftaga till följd at boskapssjukan, hvartill. vidare bör läggas, att nämnde artiklar af samma skäl med vida större fördel kucna afsättas på England. Det har äfven visat sig att de svenska la dugårdsprodukterna bäde äro begärliga och väl betalas i Englard, och det är mer än sannolikt att vår export deraf skall ökas, och åstadkomma en knappast anad lyftning åt vårtjordbruk. ) Om ou landtmannen efsäger sig anspråket på införseltull ä ladugårdsprodukter — hvilket jag tror att han utan skada kan, och äfven bör göra, för att icke onödigtvis gifva arbetaren ett befogadt skäl till missnöje — I så bereder han derigenom fabrikanterna en icke oväsentlig fördel; enär det är obestrid-ligt att ju billigare lefnadskostnaden är för deras arbetare, desto mindre skäl ha de att I fordra högre arbetslön. Men då inträder äfven såsom en förpligtelse å fabrikanternas sida att medgifva nedsättning i de öjverdrifvet höga skyddstullar, som å fa många fabriksartiklar förefinnas och till hvars förhöjning det är som iabriksI protektionisterna nu vilja bereda sig jordRA VN -— rv brakarnes medverkan. Antagligen skola de förra med väl spelad förvåning spörja: på hvilka industrialster finnes väl numera hos oss någon öfverdrifvet hög skyddstull? Jag skulle kunna anföra ett ganska stort antal sådana; men jag vill inskränka mig till att här blott framhålla tvenne industrigrenar, emedan det är dessas idkare som egentligen bedrifva den protektionistiska. agitationen och för den skull äfven med ganska dryg kostnad nästan underhälla eå egen organ inom pressen. Med sidenväfnadsindustrien är det så beskaffadt, att, ehuru råvaran är tullfri, ehuru den till nära 80 procent bedrifves med uselt aflönta fruntimmer och barn samt med föga kostbara maskiner, åtnjuter den för närvarande 38!s procents skyddstull å hela tillverkningskostnaden, och etter 1868 års ingång 16?3 procent dito. Huru orimligt hög denpa sistnämnde skyddstull är (1:50 pr ) synes bäst deraf, att den är 60 öre högre län inom tyska tullförenivgen, fastän lika litet der som i Sverge råvaran (silket) produceras. För att nu skydda? en så konstlad industrigren måste emellertid hela befolkningen underkasta oik en beskattning, som uppgår efter 1868 till 1673 procent af varans hela tillverkningskostnad! Med ylleväfnadsindustrien är vidare så beskaffadt, att äfven för den är råvaran (ullen) tullfri, dock är skyddstullen å ylleväfnader efter 1868 bestämd till 75 öre pr , hvarigenom alla billigare gröfre och tyngre yllevafnader (som företrädesvis af den talrikaste delen af befolkningen begagnas) svår: ligen kunna införas, hvadan konsumenterna äro underkastade de svenska fabrikanternas godtycke äfven i afseende på sina beklädnadsbehof. Tages pu anförda förhållanden i-betraktande, så kan det icke annat än väcka både förutidrän och ovilja, att målsmännen för dessa industrigtenar påyrka ändock högre skyddstullar och framställa deras industri såsom orättvist. lidande af. frihandelssystemet, samt anropa dem, som de öfverdrifvet beskatta — nemligen: jordbrukarne — om beskydd, för att — öm det lyckas — ändock högre beskotta dT framdeles. Afsigten med denna min uppsats Har varit attframhålla: dels att fabriksprotektionismens sträfvanden Fly Huru ef sådan transaktion ens kunde försökas, skall blifva lätt förklarligt, då jag upp: lyser. att den utländska spanmålen köptes vå lång kredit. men realiserades här pr kon. d d d