Aftonbladet – 3 januari 1866, sida 2

Menaue OOMTCrenskolmmelsen ar mycket all varsam och strängt betonar god ordning och sedlighet. — Då sannolikt ganska många äro intres serade af att erfara huru nordvestru stamba ag bedömes i Norge, så meddela vi föl. jande ur Kristiania Morgenblad: Blant de frågor, som den svenska riks dagen änvu har att afgöra, förefinnes en, som intresserar oss i allra högsta grad — nemligen fullbordandet af jernbanan mellan Kristiania och Stockholm. Af alla de åtgärder som kunna vidtagas för att sammanknyta rikena i industrielt, militäriskt och politistt afseende, är detta arbetes snara fullbodande utan allt tvifvel det vigtigaste. Då deta arbete är färdigt, kan ett expresståg bringa oss till Stockholm på 15 timmar, mot a afgift på andra plats af 32 rdr. Stocklolm Dir då för oss den närmaste staden red en europeisk storstadsprägel. Det skall lifva en sedvanlig förlustelse för den norsk östlandsbefolkningen att göra en färd dit, ruta af dess herrliga omgifningar, höra dess Srträffliga opera och bese dess många märkärdigheter. Orvändt. skall jernvägen föra en del af de senskar, som årligen söka rekreation på reor, till Kristiania och derifrån vidare upp på våra högfjäll... Redan detta skall gifvetankarne hos de begge folken en förändrd riktning. Ändå vigtigare är den stigade handelssamfärdseln, den, att Kristiara får en stor marknad för sina varor i gumnriket och att vi kunna anlita de sverka fabrikerna för att förse oss med en märd goda och billiga artiklar. Fkenas försvarskrafter ökas icke allenast derienom att vi skyndsamt kunna sända värsontingent för att möta fienden på dess för ingreppet mest utsatta punkter, utan äfva derigenom, att vi vid tillfällen af en bload erhålla: en. icke oväsentlig lättnad i förndelsen med några af Sverges bästa spsmålsprovinser. tutligen skall denna jernbana, som på 22immar bringar oss till Malmö, förkorta oclunaerlätta våra kommunikationer med deöfriga Europa. .tet skulle för oss vara smärtsammare oci högre grad rubba utsigterna till en faare förening mellan rikena, än om riksden undandrog sig att bevilja de till denna jevägsbyggnads skyndsamma fullbordande errderliga medlen. Man skulle i så fall hi och icke utan fog, säga att Sverge i reiteten brydde sig litet om en utveckling alföreningen. Det väckte derför hos oss eviss oro, då vid riksdagens början stämor höjde sig för att Sverge nu borde låta så j-ernvägsföretag anstå. Den svenska reringen har emellertid framlagt förslag o medel till arbetet, och vi ha hört att sndernas afsigt är att påskynda företaget. Jeremot synes tvisten komma att hvälfva s om banans riktning. Man tvistar huruva det 10 mil långa vägstycket mellan Estioehamn och Arvika skall läggas längs Ynerns nordliga strand och. gå genom Clstad, eller läggas något nordligare, så e banan kommer att beröra sjöarne Ga fn, Lusten och Visten samt öfverskära adet mellan de något större sjöarne Nedrea Mellan-Fryken, hvilket är den 8. k. Irum—Nilsby-linien. För den sistnämnda en har en af Wermlands landsting år 34 nedsatt komite uttalat sig. önligt uppgifter i svenska tidningar har t blifvit sagdt, att man-i Norge skulle ska den nordliga linien företrädesvis. ågan är för oss visserligen icke likgiltig, m det skall lätteligen inses, att vi i detta l icke hafva något annat intresse än sven arne sjelfva. Hvad för oss är af hufvudxlig vigt är, att en jernbana kommer till ind, dernäst att den blir så kört som möjst, och i så fall är emellan de föreslagna ierna iogen skilnad värd: att: tala om, är den sydliga linien blott skall vara 14 I kortare än den nordliga. Hvilkendera m nu föredrages kän, såvidt vi inse, vara ; temligen likgiltigt, om man tillika i ena let bygger en bibana till Carlstad, eller let andra en bibana från Frykerud: tilll ipstad, ty vi komma då i direkta förbine ser både med Carlstad och med bergsen. Hviken af hufvudlinierna, som man ,, I välja, kommer alltså från norsk ståndDy akt, liksom frän svensk, att bero derpå,p Ikendera mest befrämjar Wermlands uppje nst. Detta är följsktligen en vigtig sak ra Norge, och namneligen för Kristiania. te ermland har redan öfver 250,000 inbyg-: e, alltså. mer än Hedemarkens och uy, stians amt. Wermland producerar vis-je ligen icke tillräckligt qvantum lefnads-fo del för sitt eget behof, men. deremothi le jern i stor mängd (900.000 centner sjurn, 660.000: centner stängjern och 000 centner andra jerneffektery och tillmycket betydliga partier trävaror. om ändamålsenliga kommunikationslel skall Wermlinds produktion stiga, följaktligen både. sälja och köpa mycoch ifall handelsoch tull-lagstiftningen vi pas på ett förståndigt sätt, skall Werm-! gl FER OA ANESURELURENEN NONEE NN be rn SP Aj 3 er Fossen håller ett. skarpare-öga på qvin Sä ; än de kunna uthärda. Han skärskå-.)Nå allt, hvad vi göra med förstorinosolas ) Du