slinter öfver en qvinnas-tungal!? tänkte m Hathorn. Mr Casenower lade nu sitt ord: emellan Jag ber att ni ej upptager mitt ord ill. min. fru, men-jag hoppas. få se:er gift mec en bättre man än Hickman. Af allt: mitt hjerta, mr. Casenower! Tag ni-reda på en bättre man åt mig, och jag skall-ej :åta bedja mig två gänger — ha, ha, hal? Han har ej det bästa rykte om sig — fråga farmern här.? Åh?, sade farmern med ett uttryck a konstlad godmodighet; jag sätter icke tr till allt hvad jag hör:? . Jag tror icke hälften eller ens en fjerdedel, sade mrs Mayfield; men för himlens skull, inbillen er ej, att jag är betagen hvarken i Richard Hickman eller i någon, men han är ett så godt sällskap som någon anpan, och har en snygg farm tätt här intill och god jord, som tillhör honom sjelt bortåt Newburg till, efter hvad det säges.? God jord !? utropade farmern, ?har du någonsin sett den? Jag? Nej visst icke,? ?Rose?, sade Hathorn. högtidligt — han hade aldrig sett den heller — ?den är så mager som en sand, betäckt med: långt starrhö har jag hört, och det är ett säkert tecken på jord, som ej här någon must i sig, just som tistel är ett godt tecken. Ha edra böcker kanske segt er det?? frågade han, plötsligt vändande sig till Casenower, Nej, svarade denne misstroget. Och den är illa skött; som ingen undeg är, bär farmern aldrig ser till den sjelf, utan lemnar alltsammans åt ett slags rättare. Se er väl före, Rose!: Hvarför är han aldrig der? Säg nug det?