Aftonbladet – 2 januari 1866, sida 3

r Nord ES EE NO i (SEEN Fredrika Bremer. I. Vi beklaga djupt, att vi, första gånge som vi under ett nytt år framträda infö allmänheten, måste bringa densamma en s smärtsam nyhet, som den, att värt land för lorat en af sina största utmärktheter, författärinna, som genom sin litterära verk samhet tillvunnit sig sympatier öfver hel den bildade verlden och som genom si ädla personlighet rest sig en varaktig min nesvärd i allas hjertan, som haft tillfäll alt lära känna henne och uppenbarelserna a hennes väsen och enskilda lif. Med sorglig öfverraskning — ty detta slag kom nu all deles oförväntadt — ha vi mottagit budska Pet gerom, att Fredrika Bremer icke längre är bland de lefvandes antal, att detta ädla. Jrika, kärleksfulla hjerta, så öppet. och mot: tagligt, så glödande varmt för allt sannt, skönt och godt, nu upphört att klappa. Den verldsberömda svenska författarinnan afled på Årsta i Österhanninge (ett par mil från Stockholm) natten emellan den 30 och 31 December, Fredrika Bremer var föddji Åbo i Aug. 1801. Hennes farfar, son af en rådman i Westerås, hade öfverflyttat till Finland för att egna sig åt handelsyrket, hvilket han gjorde med den framgång, att han blef en at Finlands förmögnaste köpmän. Redan 1804 öfverflyttade Fredrika Bremers föräldrar till Sverge, der; hennes far omkring 1805 köpte godset Åreta i Österhanninge socken, hvilket blef hennes barndomshem och der hon nu också fick sluta sina dagar. Fredrika Bremers ovanliga anlag och hennes böjelse för litterära sysselsättningar yppade sig redan tidigt. Till hennes första försök i litterär produktion torde höra åtskilliga dramatiska utkast, med hvilka hon förskönade familjens små fester. Franzön var ofta gäst i familjen och han torde ge nom råd och efterdöme ej litet bidragit till den riktning, som den unga författarinnans utveckling tog. Brefven mellan Axel och Anna, hvilka befordrades till trycket sådana de på den korta tiden af ett par dagar flutit ur författarinnans Kama torde varit hennes debut inför publiken, hos hvilken hon redan från bärjan rönte ett gynnsamt mottagande. Hennes penna hvilade härefter någon tid, men det dröjde dock ej länge förrän hon började lemna i allmänhetens händer dessa taflor ur familjelifvet, som gjorde henne så högt uppburen och hvilka så vidt utbredt hennes rykte, En anmärkningsvärd vändpunkt i hennes utveckling bildas afhennes bekantskap, vid omkring 30 års ålder, med d. v. rektorn i Kristianstads skola, P. Böklin, som gaf henne en föreställning om de filosofiska systemernas byggnad och öppnade hevnes blick för nya, af hennes tanke och fantasi förr ej be trädda rymder. Nu började hon?, heter det i en fragmentarisk sjelfbiografi; att öfvertänka betydelsen af. sitt lifoch sitt arbete. Hon ville under känslan af det ansvarsfulla i all både personlig och litterär verksamhet egna sina krafter främst till förmån för. sitt eget kön. Men detta borde hon känna i verlden, ej blott i Sverge. Så upprann hågen att göra resor i frimmande länder.? Dessa resor och skildringar af derunder vunnen erfarephet och gjorda iakt tagelser ha upptagit större delen af hennes sednare år. Det återstående deraf har non egnat åt en vidt omfattande veiksamhet för menniskovänliga syften, för Jinrande af likars nöd och för utbredande af llmän upplysning. Ötaliga äro de förevingar, stiftelser och företag, i hvilka Fre rika Bremer i detta syfte medverkat, dels såsom deltagarinna, dels såsom gilvarinna, lels ock, samt förnämligast, såsom förepräkarinna inför en allmänhet, som alltid ned vördnad lyssnade till hennes milda, nenniskovänliga och kärleksfulla ord och ti ned förtroende följde hennes anvienin ar, ej ;å hon häntydde på ett lidande, en nödattq indra, ett behof att afhje!pa. . Om få torde) 51 let kunna sägas med så mycket skäl som lr: m henne, ått hela hennes lif, allt hennes!le rbete warit ett sammanhängande stort kärd eksverk, FR ? ER ER Efter återkomsten från sin sediaste red Pp RR ER om Re ft RA HH OS Se BH RAL Dm