Aftonbladet – 30 december 1865, sida 3

Her Öm 4 fik Tilladelse til at vende tilbage til Kjöber havn, nen saa skrev han Tria juncta in uno Anledning af Assessor Collets Afsxttelse, maatt atter römme, og saa aldrig mere sit Fzedrelanc Han er siden bleven en berömt Geograph i Pz ris og skal iövrigt, tvertimod sine forrige Grunc seetninger, vere en Tilhenger af den antiphilc sopbiske Sect. Om en annan i Gustaf III:s mord inveck lad svensk adelsman, C. Fr. Ehrensvärd ) Ihar Pavels också ett och annet att berätta Carl. Fr. Gyllembourg (Ehrensvärd: var ind vikiet 1 Sammensvergelsen mod Gustav de I Tredj Skjönt ei blandt Hovedmandene maatt han tilligemed disse forlade sit Fxdreland. Son expatrieret aflagde han sit fedrene og optog si mödrene Navn Baron Gyllembourg. Han kon ideligen til Claeson, og jeg fandt i ham en in terressant, lysienkende Mand, hvis Omgang ve ikke tilvöd den uskatteerlige Aandsnering, son hans Landsmands og Medskyldiges, Claesons men som med alt det, seiv ved Siden af denne var mig som Ven en kjer Acquisition i den pa: Kundskaber og sund Menneskeforstand saa yders fattige Hirschholmscgn. I Foraaret 1798 reist han til Hamburg: han skrev daa i min Stam bog og skrev mig i sin korte Fravzerelse et Brev til, fuldt af de mest smigrende Venskabsforsik ringer. Men ikke lenge efter kom han tilbagt istedetfor at reise til Paris, som han havde hav i Sinde, og nu fornyedes vor Omgang, men havde jeg ikke ham saamange af mit Livs behagelige Timer at takke, og var jeg ikke ved saa mangen Erfaring advaret imod at felde afgjörende Dom over et Menneske, endog efter de meest evidente Grunde, kunde jeg vel fristes til at rive hans Navn ud af dette mit synlige Venneregister, som af det, der staaer skrevet i mit Hjerte. Han var Heibergs fortrolige Ven. Da samme Skjaebne havde rammet denne, som fordum Gyllembourg, da ogsaa Heiberg, skjönt for en mindre Bräöde, maatte römme Landet, delte hans Kone ikke hans Kaar, men blev hos sine Foreldre, indtil hendes Mand kunde blive etableret i Paris. Men ikke et Aar efter fik hun udvirket Skilsmissebevilling och giitede sig strax med Gyllembourg, der endnu i Mandens Deryerelse ska: have begyndt paa den Roman der endtes med denne Katastrophe. Han kjöbte en Gaard paa Landet ved Sorö, hvar man maa troe, han er bleven en complet Landmand, da han tillige med overvettes Berömme!se har faaet Landhuusholdningsselskabets anden Guldmedaille for en Afhand ling om Huusmandslodder. Om hans ZEgteskab tales forskjelligen: nogle sige, at de leve meget enige og lykkolige, andre, at ogsaa de ere paa Veie at skilles ad Jeg seer ham aldrig og skjötter ikke om at see ham. Bland öfrige män, som ha ett rum i Gustaf III:s historia, presenterar Pavels äfven den irländske kaptenen OBrien. Som bekant, hade. Gustaf III, Toll och dAlbedyhll lagt en plan att genom. mordbrand förstöra den 1788-989 vid Kjöbenhavn öfvervintrande ryska eskadern, dervid konung Gustaf hoppades att äfven danska flottan skulle ?Pstryka med på köpet?. Deras verktyg voro löjtnant Benzelstjerna, traktör Schields och pyssnämnde ÖBrien, hvilken Pavels (sid. 65) skildrar såsom en ?smuk, tickkelig ung Mand, neppe 30 Aar gammel?. Dagens allmänna krönika, krisglöpande on dits med mera sådant, som gör Pavels dågböcker så pikanta, finner man naturligtvis ej i sjelfbiogrefien: men så snart vi kommeå till det bland tilläxgen meddelade dagboksfragmentet från 1792, återfinner man liverse smått och godt af sådant slag, t. ex. följande anekdot: Der tales om, at et pregtigt assisteret Frunimmer, kledt i Atlask, med Gulduhr, troer jeg, ,g Sölvstrikketöi, nylig har drunknet sig i Soresöen. Man fik hende död op, og strax efter com en Vogn med 4 Heste for — 4 maskerede versoner steg af og förte Liget bort, ingen veed worhen. Man ved overalt slet intet, men gjaeter alene, det er et ugift Fruentimmer af Stand, iom var frugtsommeligt. Till slut må meddelas ett par rätt upp oyggliga presthistorier. En kandidat Stiling, anförde som bevis för köttets uppstånlelse, att menniskan kan under de värsta itsväfningar behålla sin fulla kroppsliga elsa, hvadan straffet måste vara hen e reerveradt i ett annat lif; det vore dessutom vanska billigt att, då vår lekamen har del våra goda och onda handlingar, den varler belönad eller straffad?. Såsom sidotycke anteckna, vi följande ypperliga exemvel på verkningarne af den absurda teoloviska läran om satisfactio vicaria. Skaldinran Magdalena Sophia Buchholm, ?Nordens Sappho?, berättade för Pavels om en man rån Listerlandet, som -en morgon zlldeles ull besökte hennes hus; ?jeg har drukket Nat?, sade. han, og-faaet mig en liden ws, men hvad vil det sige? Vi kan jo jöre, hvad vi vil, Christus har jo gjort det ;odt for os allesammen?. På det sista dagoksbladet finna vi en så lydande historia: Carl Heger) fortalte en Ånekdote, som jeg naae optegne. Den forben her omtalte Sletting avde taget Afsked med en Piest, der efter Si ende skal veere en i Publicum almindelig agtet g biedret Mand. Nu sees vi vel neppe, sagde an, förend maaskee i det andet Liv, Neppe, varede Presten, og da jeg positiv antager, at er ikke er noget andet Liv efter dette, saa sees i vel aldrig. — Första bandets första häfte af Danske amlinger .for . Historie,. Topographi, Personalg Litteraturhistorie, utgitna af bibliotekarien br. Bruun, assistenten i. ministeriernas rkiv O. Nielsen samt fullmäktig A. Peteren, är en i allo vacker begynnelse af ett öretag, som. synes. lofva forskarne i den ordiska historien. god hjelp. Bland här nförda afhandlingar och. aktstycken skola i sårskildt nämna Bruuns uppsats om nära berömda danskars polemik med den olländske filölogen Burman; ett märkligt ) C. Fr. Ehrensvärd, som i Danmark efter sin moder upptog namnet Gyllembourg (Gyllenborg), gifte-sig med den landsflyktige P. A. Heibergs frånskilda maka, född Thomasine Christine Buntzen, sedermera ryktbar såsom Johan Ludvig Heibergs moder och författarinna af Hverdagshistorierne?. — P. A. Heiberg blef 1799 dömd till landsflykt för brott mot:den beryktade, drakoniska tryckfrihetsförordningen af den 27 Sept. samma år, begaf sig följande år, liksom M. C. Bruun, till Paris, der han fick anställning i franska utrikesministeren. Broder till skådespelaren Jens Stephen Heger LEA ATI t— -— Br )