BEATRICE? Boman I tvenne ärar. Ar Jalia Kavanagb. TRETTIONDEANDRA KAPITLET. Beatrice satt i ett rum med nedfällda gardiner, vid sidan af sin sjuke mans bädd Det hvita sängomhänget hävgde ned mellan honom och henne, han läg mycket stilla, utan tviivel fö kt i slurmer efter nattens feber och or n kunde icke se henne, och bon kuude gräta oköd och ostörd. Hennes hj ver så fullt att det tycktes nära att brista. De hade sagt upp det lilla huset säsum ullt för rt och fyrtat till en mycket tarflig boning; och knappast hade de flyttet in 1 sitt nya bem, förr än Gilber: åter sjuknade, och denna gång så svårt, att hoppet näston flydde från Beatrices hjeriv. Tunga och bittra voro he Hon hade åter funnit iillölle ett g gra lekioner och denna to:ftiga inkomst i förening med hyran för huset i Verville var familjens hela stöd. Hon hade sett sig tvungen att skilja sig vid Babet, inte för den stackars qvinnans lön, hvilken Babet gerna skulle lävit stå inne, utan derför att hon icke knude komma ut med att föda henne. Babet gret bittert vid deras skilsmessa, men hon kusde icke mutstå Bceatrices klara och 9) Se ÅA, B. nr 183—197, 199, 201 211—216, 213---222 12 227. 220-22 23095, DAT KA OKA W4, 267, 268 2A--97A V bladet den 5 Dee. samt ner 28 293, 295, 208 (AD, 299—302. h 292, Extre —288, 280, 201,