Aftonbladet – 30 december 1865, sida 1

ON : . sa Prenumerations-Anmälan. På Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning prenumereras lör år 1866 a tidningens byrå samt alla rikets postkontor med för helt år. rdr rmt 18: — halfi år 10: — . fjerdedels år .. Posiförvaltare-arfvodet oberäknadt. Den stora fråga. hvarmed de fleste nu lefvande politiske skriftställare i vårt land gjort sitt inträde på det offentliga orsets stridsfalt — frågan om en tidsenliz ombildning af den gamla representationsn — bar bortgått från dagordningen. Vört svåraste och största politiska problem är löst, och löst oå ett för fäderneslandet lyckosamt och ärofullt sätt Denna sakens utgang — som skall intaca ett oförgätlist rum i våra häfter — bar påkallat en samverkan af nationens krafter från samhällets spets ned till dess mäktiga, breda lager, som gjort det utförda storverket till ett det svenska folkets samlälta verk. Ingen kan taga äran och fortjensten deraf för sig al:ena: alla kunna deraf tillsgna sis någon del. Om händ Isen är i och för sig märkvärlig, så är sättet för dess utförande det icke mindre. Man har mycket tala: om regeringens ställning till d.n nya statsförfaltningen ; oss ligger det nära att tala några ord om pressens ställning till densamma, så mycket heldre som der möta åtskilliga beröringspunkter, hvilka ej sakna intresse. Om reg-rinzens makt, nnder den nya ordningen, blifvit i ett enda afseende försvagad, nemligen deri att den förlorat tillfället att styra genom söndringen, så gäller etta i ännu bögre grad om pressen; om regerin-ens makt blifvit mycket förökad genom det öppnade tillfället au väcleda den nya riksförsamlingen med upplysnincar och inverka på dess moraliska håg venom ädla och höcaväckelser. så gäller detta ock om pressen. Om för båda makten alt verka i det godas och sannas tjenst bhfvit förökad. så har makten i motsatt syfte blifvit mycket försvagad. Åtminstone är det helt visst — det känna vi ganska väl — att pressen hädanefter kommer att stå under en mycket strängare moralisk kontroll än tillförene. Och denna kontroll är icke blott helsosam, den är för särmhällets välfärd nödvändig. Så skall ordning råda på frihetens grund Så skall e: lag, mäktigare och hög:e än hvarje annan, råda inom samhället: det upplysta, allmänna rättsmedvetandets. Det svenska folket bar närmat sig detta mål. Dessandliga kratter skola ej hänmas af yttre band, som fängsla de goda krafterna med de onda och de förra mera än de sednare, men utveckla sig stärkta och forädlade genom inbördes täflan och inbördes övervakande. Den poltiska pånyttfödelsen, sjelf en verkan af nationens lifskraft skall blifva i sin ordning en orsak till ny sraftatverkling. Aldrig hafva dessa förhoppn np. ar stått kla:-are tör fosterlandsvännens öga; aldrig bar han känat deras uppiyllelse vissare. Vi hafva numera i afseende å samhällets yttre organiska lavar intet öfrigt att önska — Öfvergången från stands och klass-orzanisationen till den kommunala, i mindre och vidsträcktare kretsar, har försiveått omärkl gt, men säkert, och bar vunnit sin fullbordan genom det nys, na antagna representationstörslaget. Hvad der kan återstå — sisom 1 ex eu vidvadt verksämhetsialt för läns-tepresentationerna — är lätt att framdeles venomföra. I öfrigt rör sig det kommunala lifvet. med dess sjelfstyrelse. så säl som man nzgonsin kunnat, i dess begynnelse, begära eller hojpas. Det arbete, sm nu återstar oss, galler de inre soi institutionerna, för al!män och högre vetenskaplig bi för konstoch yrkesbildning. för allmärt välstånd och särskilt industriell förkofran för byg andet a ett nacisnalförsvar, som betryggar vår sielfsländighet senom ant höja, icke g. nom att förlama och utsuga vår andliga nes fysiska kraft, för den sesliga hågens förädlande och stärkande, icke genom att hinda den i kyrkblga fiettrar som bära relikiositetens namn, wan genom dess frigörande fr n dessa samma bojor och öppnande för en sann gudaktishets ljus och värme. Detta stora arbete förgrenar six i en mängd af enskiltheter från kyrkan och hö. skolan till catnläggnincen och renbållvingen. Ingenting är oväsentligt, nir man förstår dess samband med det hela. Om inzen särskild fiber i trädets stam är nödvändig för det helas bestånd, sa har dock hvar och en sin förrattving att uppfylla, hvars tillintetgörande eller förlamning utgör en förlast för aet bela. Fatiar man detta klart, så inser man ock att om ingen menniska är för samhållet och för mensklizheten onmhärlig så har dock hvar och en ett uppdras att fylla, och så kan dock hvarje äfven den minsta individ känna den glada visshet, att han kan bidraga till det helas valärd och att hang redliza verksamhet bafrämjar ej blow enskild lycka, ntan ock det helas styrka och förkofran. Vi betria oss, genom denna upnfattning. från de lika oriktiga yterligheterna: att ölverskatta eller at underskaita vår betydelse för det hels och för våra medmenhiskar Det är, med andra ord. Guds kraft k m genomströmmar allt. Kan han ock undvasa ett redskap, för att ersitta det genom elt annat så är dock intet enda oväsentligt Om det utgör vårt lanas lycka och ära att här finnas öfverallt goda personliga krafter. som verka i det allmännas tjenst, så galler det:a icke minst om Göieborgs sambälle. När sådana kraftr blivit do rådande, när, med andra ord, en gad ailmänanda favar et helt samhälle, då blifver det icze b!ou lycklit inom sig utan betydelsefollt för be!a det afriva landet och derigenom, me:elbart, for hela measkli heten. Det uppdrag Göteborg nyligen fullsjort till befrämjande af det nya representtions örslaget antagande, bekräftar denna sats och utgör eu ärofullt blad i vår historia. Pressens betyd Ise till upprätthållande af en sådan älel ana, till yväfvande eller förssagande af småsinnets inflytelser, till väckande och uppmuntrande af all god me bargerlig ve:ksamhet, till samböllsrågornas ntredning, må icke underkännas. tu högre samhälet uppstiit, ja mera skola de goda inflytelserna verka, och ja lättare skola misstagen och vilifarelsersa flykta oskadliga undan. De kunna såra för ögonblicket, men såren blifva allt mind:e djupa och läkas lätt Så gå vi med förtröstan det nya, stundande tidskiftet till mötes. Vi äro förvissade alt samma kra tiva och rena medborcerlighet. sem allena förmått framkalla den stora reform, hvaråt vi fröjda oss. skall göra sig vilande äfven vid den nya statsformens bringande till li och erksamhet. Svenska folket skall sifva den civiliserszde ver!den ett vackert exemoel uta en folkvald riksforsamling. som utgör föreningen af landets bästa och upphöjdaste krafter i afseende å redbarbet, fosterlandskärlek , upiysning och godt praktiskt omdöme, Att härull bidraga med cen grannlagenhet, som pressens ställning i vår land biuder, skall vara oss elt kärt och dyrbart nia Handelstidningess redaktion tö: blir oförandrad. Dess grandsatser äro kända: dess krafter skola nu kunna vända sig med större nppmärksamhet till ett och annat hall, såsom t. ex. litteraturens alster, hvilka på sednare tider blifvit, till vår ledsnad, rätt mycket tillbakasauta. Det skall ock blifva vårt h-mödade att genom en ökad omveling göra vart innevåll så lärorikt och underh liande, som våra tillganvar medgitva. Och hvad som brister och allud måste brista. skal sisam vi hoppas och utbedja oss — hos en välvillig allmänhet vinna oöfverssende. Guteborg den 18 December 1865. Redaktionen.