Aftonbladet – 29 december 1865, sida 2

varo gjorde ett obehagligt streck öfver alla hans planer. Han kunde icke resa och lemna honom qvar, och att stanna med honom och vänta till dess Gilbert obh Beatrice huune anlända, detta vore attförstöra alltsammans. Gilbert torde finna det svårt att köra sin far på porten, men deremot ganska lätt att köra bort en bror, som han hvarken älskade eller aktade. Det betydde föga att mr Gervoise stannade qvar på Carnoosie; så länge Antony var der, var han hufvudpersonen, och mr Gervoise stod i bakgrunden. Om jag bara kuude ana hvar han finn:?? tänkte mr Gervoise och lade ifrån sig knit och gaffel; men Antonys tillhåll voro många och omvexlande; värdshus, stugor, der icke alltid dygden bodde, sämre jagtklubbar och säliskap gynnudes lika med hans närvaro. Den der gosten kommer att ruinera mig? tänkte hans far. och just som han så tänkte, öppnades dörren och Autony trädde in i matsalen. Han var starkt upphetsad; han hade druckit, men var åter i det mellanstadium, som hans far ansåg så farligt. Denne sede der: för mycket mildt och försigtigt: ?Jaz sade till oa en tidig middag. Antony.? Jeg för min del bar redan ätiv, svarade Antony. ?Det gläder mig höra. Huru dags ska vi resa 27 Antony svarade icke genast. Han tycktes fundera öfver sin fars fråga. Hvarför skulle vi inte resas genast?? frågade han slutligen. Det vill säga, om en imme.? Ja, min kära gosse?, svarade hans far, ?jag är genast färdig.? ?Kanske vi hellre vill stanna?4 sade Antwny med ovanlig konsideration för sin fars önskan.