Aftonbladet – 27 december 1865, sida 1

AA. F. ANDERSSON. Prenumerations-Anmälan. På a s. än: Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning prenumereras för år 1866 å tidningens byrå samt alla rikets postkontor med för helt år... oo rdr rmt 18: — halft år ee 10: — fjerdedels år sn. KN — Postförvaltare-arfvodet oberäknadt. Den stora fråga. hvarmed de fleste nu lefvande politiske skriftställare i vårt land gjort sitt inträde på det offentliga or-ets stridsfält — frågan om en tidsenliz ombildning af den gamla representationen — har bortgått från dagordningen Vårt svåraste och största politiska problem är löst, och löst på ett för fäderneslandet lyckosamt och ärofullt sätt Denna sakens utgång — som skall intaca ett oförgätlist rum i våra häfder — har påkallat en samverkan af nationens krafter från samhällets spets nedtill dess mäktiga, breda lager, som gjort det utförda storverket till ett det svenska folkets samrfälta verk. Ingen kan taga äran och fortjensten deraf för siz al!ena; alla kunna deraf tillegna sig någon del Om händelsen är i och för sig märkvärdig, så är sättet för dess utförande det icke mindre Man har mycket talat om regeringens ställning till den nya statsförfattningen ; oss ligger det nära att tala några ord om pressens ställning till densamma, så mycket heldre som der möta åtskilliga beröringspunkter, hvilka ej sakna intresse. Om reg rinzens makt, under den nya ordningen, blifvit i ett enda afseende försvagad, nemligen deri att den förlorat tillfället att styra genom söndringen, så gäller etta i ännu bögre grad om pressen; om regerinens makt blifvit mycket förökad genom det öppnade tillfället att väsleda den nya riksförsamlingen med upplysninvar och inverka på dess moraliska håg cenom ädla och höva väckelser. så gäller detta ock om pressen. Om för båda makten att verka i det godas och sannas tjenst blifvit förökad så har makten i motsatt syfte blifvit mycket försvagad. Åtminstone är det helt visst — det känna vi ganska väl att pressen hädanefter kommer att stå under en mycket strängare moralisk kontroll än tillförene. Och denna kontroll är icke blott helsosam, den är för samhällets välfärd nödvändig Så skall ordning råda på frihetens grond Så skall e:: lag, mäktigare och högre än hvarje annan, råda inom samhället: det upplysta, allmänna rättsmedvetandets. Det svenska folket har närmat sig detta mål. Dessandliga krafter skola ej bämmas af yttre band, som fängsla de goda krafterna med de onda och de förra mera än de sednvare. men utveck!a sig stärkta och förädlade genom inbördes täflan och inbördes öfvervakande. Den politiska pånyttfödelsen. sjelf en verkan af nationens lifskraft. skall blifva i sin ordning en orsak till ny kraftutveckling. Aldrig hafva dessa förhoppningar stått klarare för fosterlandsvännens öga; aldrig bar ban känat deras uppfyllel-e vissare Vi hafva numera i afseende å samhällets yttre organiska lagar intet öfrigt att önska. Öfvergången från ståndsoch klass-orzanisationen till den kommunala, i mindre och vidsträcttare kretsar, har försizvått omärkligt, men säkert. och har vonnit sin follbordan genom det nya, ni antagna representationsförslaget. Hrad der kan återstå — såsom 1. ex ett vidvadt verksamhetsfält för läns-representationerna — är lätt att framdeles venomföra, I öfrigt rör sis det kommunala lifvet. med dess sjelstyrelse, så väl som man någonsin kunnat. i dess begynnelse, begära eller hoppas. Det arbete, sm nu återstår oss, gäller deinre soca!a institutionerna, för almän och högre vetenskaplig hildni för konstoch yrkesbildving. för allmärt välstånd oi skilt industriell förkofran. för bygvandet a ett nationalförsvar, som betryvggar vår sielfständighet cenom att höja. icke genom att förlama och ntsnga vår andliga och fysiska kraft, för den sedliga hågens förädlande och stärkande, icke genom att binda den i kyrkliga fiettrar, som hära reliciositetens namn, utan genom dass frigörande från dessa samma bojor och öppnande för en sann gudaktizhets ljus och värme. Detta stora arbete förgrenar sig i en mängd af enskiltheter från kyrkan och hösskolan till gatnläggningen och renbållningen. Ingenting är oväsentligt, när man förstår dess samband med det hela. Om inzen särskild fiber i trädets stam är nödvändig för det helas bestånd, så har dock hvar och en sin förrättning att uppfylla, hvars tillintetgörande eller förlamning utgör en förlust för det hela. Fattar man detta klart, så inser man ock att om ingen menniska är för samhället och för mensklicheten onmbärligz så har dock hvar och en ett uppdrag att fylla, och så kan dock hvarje äfven den minsta individ känna den glada visshet, att han kan bidraga till det helas välfärd och att hans redliza verksamhet! befrämjar ej blott enskild lycka. utan ock det helas styrka och förkofran. Vi befria oss, genom denna uppfattning från de lika oriktiga viterligheterna: att öfverskatta eller att underskaita vår betydelse för det hela och för våra medmenniskor Det är, med andra ord Guds kraft ssm genomströmmar allt Kan han ock undvara ett redskap, för att ersätta det genom g!t annat så är dock intet enda oväsentligt Om det utgör vårt lands lyeka och ära att här finnas öfverallt goda personliga krafter som verka i det allmänvas tjenst. så gäller detta icke minst om Göteborgs samhälle. När sådana krafter blifvit de rådande. när, med andra ord, en god allmänanda fatta ett helt samhälle då bliver det icke blott lycklist inom sig utan batydelsefullt för bela det öfriga landet och derigenom, medelbart. för hela menskli heten, Det uvpdrag Göteborg nyliger full-jort till befrämjande af det nva representationsörslaget antagande, bekräftar denna sats och utgör ett ärofullt blad i vår historia Pressens betyd-Ise till upprätth5llande af en sådan älel anca, till svävande eller försvagande af småsinnets inflytelser, till väckande och uppmuntrande af all god me borgerlig verksamhet, till samhällsfråcornas utredning, må icke underkännas dy goda ipflytelserna verka, och tare skola misstagen och villfarelserna flykta oskadliga undan. De kunna såra för ögonblicket, men såren blifva allt mindre djupa och läkas lätt. tan det nya, stundande tidskiftet till mötes. Vi äro förvissade alt samma kratica och rena mecborgerlighet. som allena förmått framkalla den stofa reform, hvaråt vi fröjda oss. skall göra sig gilande äfven vid den nya statsformens bringande till lif och verksamhet Svenska folket skall ivifva den civilisersde ver!den ett vackert exempel utaf en folkvald riksforsamling. som utgör föreningen af landets bästa och npphöidaste krafter i afseende å redbarhet, fosterlandskörlak , upplysning och godt praktiskt omdöme. Aarre bidraga med den grannlagenhet, som pressens ställning i vår länd biuder, skall vara oss ett kärt och dyrbart åliggan?e. Handelstidningensredaktiop förblir oförändrad. Dess grundsatser ärp käpia: dess krafter skola nu kunna vända iz med större nppmärksamhet till ett och annat håll, såsom t. ex. liveratorens alster, hvilka på sednare tider blifvit) till vår ledsnad, rätt mycket tillbakasatta. Det skall ock I blifva vårt bemödade att genom en ökad omvexling göra I vårt innehåll så lärorikt och underhillande, som vära tillgånvar medgifva. Och hvad som h-ister och alltid måste brista. skall sågem vi hoppas och uvbedja oss — hos eu välvillig allmänhet vinna öfverseende. Goteborg den 18 December 4865. a Ra