Aftonbladet – 23 december 1865, sida 3

— Från ett antal, för oss namngifna och trovärdiga akademiska medborgare i Upsala hafva vi med anledning af hr Sundvallsons i vårt blad införda framställning rörande illuminationen af hans hus, mottagit följande: Berigtigande. Med anledning af en uti Aftonbladet n:o 294 detta år befintlig, af hr. Sundvallson insänd artikel om illuminationen den 8 dennes utanför hans hus i Upsala, anhålles att med några ord få be: möta den praktfulla skildring af nämnda tilldragelse, han deri lemnat. Hade hr 8. infört denna artikel uti sin tidning Upsala, skulle ej ett ord till svar varit af nöden, emedan alla vid ifrågavarande tillfälle närvarande personer kunna intyga sanningslösheten eller öfverdriften uti de esta af hans uppgifter deruti; men då han föredragit att med detta alster af sin produktiva fantasi illustrera Aftonbladet, hvars flesta läsare äro okunniga om arten af hans skriftställeri och ej kunna konstatera halten af hans uppgif:er, torde det vara lämpligt att något närmare skärskåda hans sanningsenliga uppsats. Denna börjar med orden: Några hejdukar för bakom stående ledare med akademisk bildning företogo sig den 8 dennes, att utan min eller vederbörandes tillåtelse uppsätta en tät rad stolpar? ete. Saken förhåller sig så, att två ihr Sundvallsons hus boende studenter i glädjen öfver reformfrågans lyckliga utgång beslöto att illuminera sin bostad och eklärerade derföre sina fönster med ljus samt läto efter å polisvaktkontoret erhållen tillåtelse uppsätta och antända 8 st. marschaller utanför den del af hr 8:s hus, som: ligger åt torget. Som torget är ett fullkomligt neutralt område, var naturligtvis någon tillåtelse af hr S. dertill ej af nöden. Uppgiften, att marschallerna placerades helt nära intill. väggen?, är osann, ty de ställdes minst en half aln utanför trottoiren, som på detta ställe är 3 alnar bred. Vidare omförmäles, att marschallskålarne fylldes med de mest brännbara ämnen.? För dylikt ändamål väljer man ej gerna mindre brännbara ämnen. — Hvad hr S. menar med den ?hotande fanatiska hopen, som skulle hafva åskådat tillredelserna till illuminationen, förstå vi ej, ty dessa tillredelser åsågos af ett fåtal personer, som förhöllo sig fullkomligt stilla. — Vidare heter det: ?Framåt kl. 9 påtändes med brännare? — ny benämning på Jönköpings tändstickor! — eller dylikt de med beck, tjära, talj, terpentin och dylikt fyllda marschallskålarne, så att lågorna, som fifvades af oupphörligen påkastadt krut, nicht eller dylikt, stego upp öfver andra våningens fönster ända till takfoten , Hvarken krut, nicht eller dylikt användes, utan lifvades lågorna af — spott, som serverades af kringstående pojkar, och hvarutaf, som bekant, en dylik låga för ert ögonblick uppflammar. Att hr S. äfven med biträde af en mängd spottande gatpojkar kan lyckas få lågan från en 7-qvarters hög marschall med skål, innehållande cirka ett qvarter talj och tjära, att vid fullkomligt lugnt väder stiga upp till takfoten af ett tvåvåningshus, derpä våga vi tvifla; hvad vi veta, är att lågan vid detta tillfälle aldrig uppflammade ens till en alns höjd, och hr S:s hus är bestämdt högre än 2 alnar 3 qvarter. — Hvad scenerna inom hr 8:s familj beträffar, så vilja vi ej inläta oss på detta frid lysta område, vi våga dock den suppositionen, att, om ett 10 års barn får konvulsioner, så är skälet dertill något helt annat, än anblicken af några brinnande marschaller. — Vidare heter det: stundligen befarades verkligen, att fönsterrutorna skulle sprängas af hettan och till en början gardinerna antändas inuti rummen, hvilka i allo fingo samma hemska och förfärande belysning, som under den stora eldsvådan för 6 år sedan. Frågas, huruvida ej i så fall de personer, som befunno sig på trottoiren emellan marschallerna och huset, bort hafva lidit någon skada? Att deremot skenet af denna illumination, förorsakad af glädjen öfver representationsförslagets antagande, skulle förefalla hr 8. lika hemskt och förfärande, som det från en eldsvåda, anse vi ej otroligt. — ?Hade huset varit af trä, anses det säkerligen haft va blifvit antändt.?!!! Denna förmodan är tillföljd af de upplysningar, vi redan lemnat, till den grad komisk. att hvarje veder läggning deraf är fullkomligt öfverflödig; den åminner dessutom om det bekanta ordspråket: ade ej om varit, så hade käringen stångat tjuren. — Under de förfärligaste skrän och hurrningar af den brokiga hopen fortgick illumina