medelpriset för 1865 på den britiska handelns förnämsta stspelplatser. Fördraget gäiler för en tid af 10 är. SPANIEN. Sedan Spanien erkände konungariket Italien, har motsatsen mellan droitningen och folket framträdt starkare än någonsin förr, emedan hon endast motvilligt underkastat sig ODonnells politik, och i underrättelserna från Madrid påstås det att en revolution är oundviklig. Tillika berättas de sällsammaste saker om drottningens helsa och om den behandling hon underkastas, ja, det går äfven rykten om att hon fått gift. Times har sålunda från sin korrespondent i Madrid erhållit följande uppsats Det har länge varit bekant att det hos folket råder en allmän misstanke om att drottningen i sitt slott La Granja blir långsemt pinad till döds eller fått ett gift som tär på hennes lifskraft. Hvad förnuftigt tolk hittills vägrade att tro, uttalas nu öp pet i de starkaste och tydligaste språk, och pressen innehåller artiklar, som kunha fylla en spansk patriot med förskräckelse. Au drottuingen i sitt nuvarande rillstånd (hon är hafvande) blifvit åderlåten för en förkylving ogillas till och med här i detts qvacksalvarnes hemland, och den kurmesod, som läkarne använda, skall i det hela taget vara så enfaldig och skadlig, att der cke kan förklaras af bara okunnighet, tili och med då man betänker, att hennes verk liga tillstånd lävge bluvit doldt och att de offentliga bulletiverna både varit nbördemotsägande och uffartade i et orakelmessig språk, beräknadt att vilseleda den allmänna meningen. Det försäkrus med bestämdhet, att drottningen betinner sig i ett tillstånd. som gör det ytterst t aktigt huruvid: hon skall bli i stånd att öfverlefva sin nedkomst.? Den skildring, som här lemnas at drottning Isabellas helsotillstånd, motsäges emellerud af en telegrafdepesch från Madrid, hvari det heter, att hon den 14 dennes återvändt till hufvudstaden, der hennes unkomst icke väckt den ringaste oordning. Andra berättelser gifva vid handen ut drottningens länga frånvaro från Madric haft sin grund i kolerans grasserande i denna stad, och det törde knappast vars nägot tvivel om att det gift, al hvilke: drottningen säges förtäras, är det 8. k. liberala gittet, 1 det H. M:t vu icke längre kan siyra landet med några haifförryckte nannor och listiga jesuiter, utan mäste följa sin ansvariga ministers råd. Att det faller drottningen så svårt attregera i enlighet med författningen har redan länge varit eit hinder för att Spamer kun tå njula af inre lugn, i det reaktioner tändigt fått insteg vid hofvet, då dess motständare haft säte i kronans råd. Detsamma är fallet äfven hu, oaktadt ODonnell, sävidt det lät sig göra, företagit en resning bland drottningens omgifning, och mer: sannolikt än förgiftningshistorien läter det deriör då korrespondenien till Times berät far, att frågan om drottningens abdikatior mer och mer diskuteras i Spanien. Näågr: antaga, att drottuing Isabella skall kunn: förmås att frivilligt resignera; men häremo invänder korrespondenten, att hon efterhand placerat betydliga summor i utlandet, hvartill icke skulle finnas något skäl, om hos tänkte på att nedlägga kronan, enär hon ji sådant fall skulle iä en riklig pension. ODonnell skall icke ha någonting emot att drottningen genom en fredlig öfverenskommelse förmås att abdikera; men uti revo lutionära åtgärder vill han icke taga någon del. Om hon uppbör att regera, skall re gentskapet öfvergå till konungen, och son han är lika impopnlär som crottningen. skulle ingenting vinnas genom en tronatsägelse; men just denna omständighet gör det mycket svärt att ställa saken i ordning på lagligt sätt. Blir det nödvändigt at störta regentskapet genom en revolution. kan denna lätt bli ODonnell öfvermäkti och mot hans vilja leda till hela aynastien: undergång. I Madrid talas mycket om et regeniskap under ODonnell, och sjelf pressen invehåller uppsatser derom, så ati ställningen i alla händelser måste vara högst kritisk. Korrespondenten förklarer till sior, avt det är Ika omöjligt att skilja drottninven från de förderfliiga inflytelser, under hvilkas inverkan hoa står, som att hålla henne qvar på tronen med dessa inflytelser. och han uttalar derför den förhoppningen, att ODanncell. som står väl anskrifven hör armen, skail besluta sig för att öfvertags makten, då denna annars under den oundvikliga revolutionen lätt kan falla i hävderna på en mindre samvetsgrann och foverlandsälskande man.