att gilva exempel uppa. ett triumfesa, säsom teleg också gifver oss visshet, att det gör. tr SER UTRIKES ENGLAND. Vi omnämnde i går i korthet det reformmöte, som nyligen hållits i Birmingham och på hvilket bland andra Bright uppträdde såsom talara. Sextusen åhörare hade strömmat dit, för att ekänka den store talaren sitt bifall och ansluta sig till det politiska program han framställde. Vi skola nu efter en korrespondens från London til Opi nion nationale något närmare redogöra för. innehållet af det Brightska talet, hvilket, visserligen ej fallit alla de radikala på läp-7 pen, men deremot vunnit alla deras bifall, hvilka icke nu vilja frammana korstitutio! nella konflikt r, och dessa äro ganska många i England. Utan att förneka någon af sina välbekanta åsigter om hvarje mans medfödda rätt att ha ein röst med i siu lands politi ska rådslag, gick talaren in på att icke be gära allt på en gång. Hun vore för närvarande nöjd med en lag, som innebure ett bestämdt tramsteg iframiör den nu lagen. Han vederlade med energi de sotismer, hv vilja i ett slags politisk iräldom bibehålla alla dem, som äro daglönare, och han visade ovaderläggligen att allt motstånd mot reformen dolie trolöshet eller utmanade till revolution. At de reaktionära partierna beskylld att vars republikan och kommunist, vi de taaren att republikerna och revolutionerna iramkallats at presternas förblindelse och monarkiernas politiska envishet. Det var icke Cromwell, som tillställde den engelska revolutionen för två hundra år sedan, det var Carl I och hans rädgifvare; det var icke Robespierre, som gjorde den franska revolutionen, det var det franska. hofvets förderf; det var ieke Garibaldi, som kullstörtade Båda Sicilierna3 tron, det var bourbonernas monarkiska och systematiska okunnighet. Det är ingen nödvändighet för det engelska folket att begynna historien om, igen på detta förfärliga område, enär folket för trettio år sedan bekom en svag andel i det politiska lifvet och enär detta ringa fromI: steg, som vå vanns, tjenar till vägledning för framtiden samt den engelska monarkien . skall hälla sig uppe uten att beböfva taga li: sin tillflykt till bejoneuterna?. — Den nästan enhälliga meningen är, att Bright hällit ett ministertal. Han hari sgjellva verket icke yttrat ett ord, som icke kan godkännas af hvilken medlem som helst af det 1 nuvarande kabinettet. Också tilldelar den: per pråferenee ministeriella tidningen Globe ! onom de varmaste loford, hvaremot den: argast konservativa tidningen Standard be-l, skyller honom för skändheghet, derföre attl, han i den religiösa frågan påyrkar frinet!c för Irlands katoliker lika väl som för Englands dissidenter. l TYSELAND. ; Mecklenburger Zeit. berättar, att kam-4 1 a rarne den 12 dennes mottogo reskripter om upphäfvande af kroppsstraffen i mecklen burgska området jemte nödiga lagförslag dertill. Schwerinske landtmarskalken förklarade att han fått i uppdrag att särskildt rekommendera denna Jag till ständernas antagande, emedan storhertigen lade mycken vigt derpå. Af reskripterna framgick, att regeringarne i Schwerin och Strelitz redan en längre tid underhandlat härom, och att resultatet deraf vore det framlagda lagförslaget. 1852 års lag hade endast med afseende å dåvara.de oroliga tider förnyut detta straff, som sedandess genom ändrade rhållanden blifvit ötverflödigt. Förslaget öreslår nu att helt och hället upphärvi kreppsstraffen; polisen fär endast tillämpa dem på personer, som redan öro fullkom-! ligt fallna eller flera gåvger straflade, för hvilka ingenting annat hjelper. Strelitzerregering us förslag var i hufvudsak enaa ä t t hauda. Presidenten föreslog lagens antagande utan vidare diskussion, och församligen svarade dertill ja. Befolkningen 1 Nordtyskland har blifvi försatt i stor oro genom trichinsjukdomens utbredning på flera ställen och särskildt i4 Hedersleben nära Magdeburg. Medicinska : sällskapet i Berlin höll den 13 dennes etr! talrikt besökt möte, hvari prof. Virchowsj! amanuens, dr Cobnheim, som en längre tid uppehållit sig i Hedersleben, höll ett sär-C deles intressant föredrag om trichinsjukdo-! i e L nen. Han konstaterade f och främst utt saken borde tagas mycket allvarsamt. Han hade sjelf obducerat 15 af offren, och lervid erhållit full visshet att dödsorsaker J cke var mjeltbrand eller något dylikt, utan endast härrörde från trichinerna. Af dt 320!P insjuknade hade intet barn under 14 ä vi-1g lidit, ehuru 60 varit saagripna, hvilket förslarades dels dersf att barnen i d-nna fata trakt sällan få äta köttmat, dels deraf tt tarmtrichinerna lättare afföras hos yngre versoner, och musklerna snabbare och kraf. igare återtoga sin spänstighet. De sjuk anden skildras såsom förfärliga, och till le våldsammaste smärtor i de engripnalgq croppsdelarne kommer en nästan absolut elbet i extrimiteteri och till räga pålda ändet bibehåller den sjuke tullkomligts medvetande intill sista ögonblicket. B Närmaste följden af den allmänna för-!p räckelsen i Berlin har blifvit en så stark sfterfrågan på trichinmikroskoper, att in-k strumenimakarae knappast hinna tillverka lp å många som behötvas. Sundhetspolisen g har anordnat den strängaste tillsyn hos allah, slagtare. ÖSTERRIKE. Generalcorrespondens berättar att ett hanlelsfördrag skall blifvit undertecknadt mel an England och Österrike. Från och med 1867 skola båda makternas undersåter och andel ömsesidigt ställas i jemnbredd med le mest gynnade nationers. Österrike förvinder sig att reglera sin tuiltariff, att nögsta tullsats på britiska artiklar från och ned 1867 icke öfverstiger 25 procent, och rån nyåret 1970 icke öfver 20 procent, af