Aftonbladet – 20 december 1865, sida 2

Stookholms stadsfullmäktige hade i går afton sammanträde. Vid sista sammankomsten väcktes såsom kändt är molioner af hrr Nykander och Malmsten i syfte tt genom ett varaktigare minne bevara hågkomsten af de vigtiga händelser, som nyligen imat. Hr Nykanders motion för hvars hufvudsakliga innehåll vi förut redogjort, gick it på att genom en nationalsubskription samt ett anslag ur statskassan å Helgeandsholmen uppresa en storartad minnesvård. Hr Malmsten, hvilken vid förra sammanträdet fgaf sitt förslag muntligen, har sedermera skriftligen uppsatt och till beredningsutskotet inlemnat detsamma. Motionen lyder såunda: Det är fråga om att på något hufvudstaden värdigt sätt åt efterkommande bevara minnet af len stora och följdrika händelse vi upplefvat — ut ur den allmänna och Jjupa glädje, hvarmed len blitvit helsad, tramkalla något löretag, som innu i en aflägsen framtid erinrar derom, och um är Jika varaktigt och allvarligt som vår glädje ir lagn och full at förtröstan — lika upphöjdt som de bandhngar af storsinnad uppofting vi med beundran bevittnat. Liksom bland samhällets alla verksamheter ingen är så npphöjd och alivarlig som den. hvil ken har upplysning och bildning till sitt föremål ikaså är ingen så varaktig, ty den kan aldrig stanna, blir aldrig afslutad — och fäster sig dervid ett ädelt minne, lefver det med den, ty det törnyas med hvarje ny sanning som uttalas, och fär ny klarhet i dess ljus. Jag har här antydt hvarthän jag nu ville leda fullmäktiges uppmärksamhet Vi sakna ej en gande utgangspunkt i de offentliga tt läsningar som i hufvudsraden hållas och ähöras med ett så lifligt intresse. Jag ser i dem en lot vande början till en institution af samma slag som det berömda Colieze de France i Paris el ler Royal Institution i London. Den förra. grundlagd at Frans I:e, utvecklad af Henrik IV:de och alia Frankrikes herrskare, är f. n. den fornämsta i sill slag, der Frankrikes yppersta män an för den största heder att hälla tria föredrag öfver hvar sin vetenskapsgren. För öfrigt finnes ingen examen, inga betyg gifvas. Med College le France täflar Royal Institution, först grundad 799 för att framställa vetenskapernas allmänna runder och deras framstegs användande på lifvet, nu utvecklad till en storartadinstitution, der le förnämsta män hålla föredrag, Faraday i kemi eller Max. Muller öfver språkens vetenskap, eller Tyndall i fysik. De offentliga föreläsningar, som nu hållas, bekostas af statsmedel med 10,000 rdr om åre Denna summa är ej allenast icke stor nog ändamålet, om vi tänka oss det aldrig så litet utveckladt — det är äfven icke värdigt hufvudstaden att låta detta statsanslag stå ensamt. I det hopp derföre, att detta anslag, såsom en borgen att statsmakterna fortfarande godkänna less ändamål, blir ständigt, d. v. s. uppföres på ordinarie stat, föreslår jag härmed: Att stadsfullmäktige ville besluta: att, till en yuterligare utveckling af dessa offentliga föreläsningar, i nära anslutning till dem, och såsom grundläggning af en institution, der vetenskapernas resultater i deras egentliga betydelse såväl som i deras samband med den allmänna bildningen af dertill skickliga män i fria föredrag meddelas, genom sammanskott af hufvudstadens invånare åstadkomma en summa så stor som möjigt är. Utan att närmare ingå i några detaljer vill jag blott tillägga, att den fond som erhålles torde böra stå under stadsfullmäktiges förvaltning, och räntan derå för ändamålet användas, Men jag föreslår tillika. att stadsfullmäktige i sin hand behåller rättigheten och utvägen att, alltid i syftningen af högre undervisning genom för läsninsar, anordna afkastningens användande efter de olika förhållanden som kunna uppstå, t. ex. genom sjelfva institutionens utveckling, eller genom inrättandet af ett universitet i hufvudstadenJag slutar med den förhoppning, att, när denna institution, genom fullmäktiges varma nitälskan och kraftigt understödd af hufvudstadens invåre, vinner fasthet och får en framtid, och kunvända bär ett namn som erinrar tacksamma eferkommande om den stund da vår högsinnade conung förkunnar ingången af det nya sam skick han grundlagt — då skall den göra tad kär för vårt land, njutningsrik för främlinsen som för invånaren, och fjel, ett omhuldadt öremål för den enskilda frikostigheten, äfven a lenna hemta ständigt nya krafter.? Ester av ha redogjort tör motivernas iniehåll, motiverar :eredningsutskottet sin nemställan till stadsfullmäktige sålunda: Beredningsutskottet, som anser Stockholms komnun böra inom sig vidtaga de åtgärder, hvilka ör det af motionärerna gemensamt antydda än lamål kunna ifrågakomma, har till förordand 08 hrr stadsfullmäktige fästat sig vid hr Malm-i