Aftonbladet – 19 december 1865, sida 3

Article Image
ytt slägte med must och må ir Idet fordrar lärosalar, som icke bly st g att öfver sina dörrar låta i guldskri!t den eviga sanningen: Non scholme, vite?. Den sednaste lillt i Lund har i sin mån wäktig ot till tt just nu erinra oss alla om att detta är n fråga, der hvarje dags uppskof i sjelfva verket är för folk och land ett förspildt kepital af framtid och kraft... Orvar Odd. T Nu UTRIKEN ENGLAND. Den 13 dennes höils i Birmingham ett stort reformmöte, der Bright höll ett tal, söm mottogs med entusiasm och hvilket fullständigt telegraferades till Times, der det upptog icke mindre än fyra spalter. Det gick hufvudsakligen ut på följande: Det är icke sannt, hvad tories påstå, att -ndast republikaner fordra parlamentsreformen; af de 5,000,000 medborgare, som nu tro utesluina från rättigheten att välja reoresentanter, måste mivst en million få denna rätt; det är att hoppas, att det retormför slag; som lord: Russell ämnar framlägga, kommer att stöda sig på 1860 års förslag. Den 12 dennes förelöllo 1vå stora demontrationer i London: ett reformoch ett lamaicamöte, båda utomordentligt talrikt esökta och lifliga. Hutvudstadens arbetare höllo det förstnämnda i den stora S:t Marsins-salen, och som denna ej kunde rymma Illa de närvarande, improviserades ett binöte i samma byggnads mindre sal. Tre örslagna resolutioner antogos enhälligt af de församlade. I den första fordrades det, stt hvar och en medborgare, som är myn: dig, vid suudt förstånd och icke straffad för brott, med undantag af rikets pärer, skulle -ga att rösta på en representant i underbuset. Den andra förklarade det bästa snedlet mot korruption bestå 1 den slutna omröstningens afskaffande. Den tredje resolutionen innehöll, att de båda första re-olutionerna skulle framlemnas till premie ministern, skattkammarekansleren och sedermera till underhuset i form af petition. Det andra mötet hade för ändamål att påyrka en sträng undersökning om förhållandena på Jamaica och att guvernören Eyre skulle afsättas. Detta var dock temligen obehöfligt, då lord Russell några timmar förut för en deputation förklarat sig skola vidtaga den förra åtgärden, och under det denna varade suspendera Eyre. Åter haren fenier fått sin dom. ODonovan, en af detta partis chefer, har nemligen blifvit dömd till straffarbete på lifstidÖSTERRIKE. Ett utförligt telegram från Ofen den 14 dennes berättar, att kejsaren samma dag i egen person öppnat landtdagen. Trontalet uttrycker önskan om förlikning öch undanrödjande af de hinder, som hittills uppstått hufvudsakligen på grund af olika utgängspunkter. Kejsaren utgår från pragmatiska sanktionen, som upprätthåller såväl Ungerns autonomi som det oskiljaktiga sambandet mellan monarkiens alla länder. Framför allt bör det ömsesidiga förhållandet mellan unzerska kronans länder ordnas i ölverensstämmelse med den pragmatiska sanktioned. Derför var siebenbärgska landtdagens inkallande nödvändigt för revision af unionsförfattningen, likasom ungerska landtdagen skall uppfordras att å sin sida underkasta 1848 års författning en grundlig granskning. Videre uttalas en önskan att frågan om en öfverenskommelse rörande Ungerns rättsförhällanden inom helstaten måtte vinna en nöjaktig lösning. Dervid måste läggas särskild vigt på de för samtliga länder gemensamma angelägenheternn; deras tillvaro är grundad redan i den pragmatiska sanktiod ven, men deras behandling erfordrar under ändrade förhöllanden en ombildning derföre, att öfriga kronländer under äfven tiden erhållit författnivgsrätt. Dessa gemensemma angelägenheter äro betecknade i Oktoberdiplomet, och en gemensam, grundlagsenlig behandling deraf är också ett oafvisligt behof för riksenhetens bestånd. Sättet för deras behandling tinnes angifvet i Februaripatentet. Men s.dan detta framkallat många betänkligheter och kejsaren endast önskade en, på insigt om nödvändigheten deraf grundad öfverens: kommelse, hade han upphäfdt både statntet och patentet. Båda skulle nu föreläggas ungerska landtdagen till pröfaing och antagande med den anmärkning, att om den funne sig nödsakad föreslå modifikationer, detta mätte ske på ett sätt, som motsvarar rikets lifsvilkor. I närmaste sammanhang härmed siår revision af en del at 1848 ärs lag. Först derefter kan inaugurationsdiplomet utfärdas. Efter kröningen skola ytterligare propositioner, som a landets väl, föreläggas lendtdagen. Häntydande på det tunga ansvar, som är förenadt med losningen af denna upp förklarar kejsa landtdagen öppnad, ställer nägra förtroendetulla ord till dess ledamöter och hoppas att det påbegynta verket med Guds hjelp skall föras till ett godt slut, — På trettiosex ställen afbröts kejsarens tal af höga lefverop. NORD-AMERIKA. Times Columbiakorrespondent berättar i en skrifvelse at den 29:de Nov., att stämningen bland unionens sydstater under den sista tiden är öfvervägande missbelåten och i många afseenden vittnar om e förbittring mot de segerrika p stigande staterna och dessas politiska leda:e. Öfverallt?, säger bemälde korrespondent, ?möter man den tron, att det är nordstaternas menir att så djupt som möjligt förödmjuka sy staterna. Verlden skall omsider få ögonen öppna för att det icke varit nyttigt för nor. den att på detta sätt eröfra de terna, ty den har nu blifvit en öfvermodig och farlig nation, och om båda delarne (norden och södern) åter någonsin bli enigg,s skall ingen makt i verlden kunna motstå dem.? Det som isynnerhet bibehåller en bitter stämning öfverallt i södern, är regeringens tvenne vigtigaste åtgärder, som uppställas såsom vilkor för sydstaternas tillträde till kongressen: först, att alla stater skola ha afskaffat slafveriet och dernäst att all deras under kriget kontraherade statsskuld förklaras för ogiltig. Isynnerhet den sista punkten blir af betolkningen betraktad såsom utomordenligt vanärande. Enligt de sednaste telegrammerua har presidenten vi serligen yttrat mycket kapliga ydliga sta. li n b k u mot sydstaterna, men dera tillträde till kon30 sressen har ännu icke beviljats. fö mt SYD-AMERIKA. . Enligt underrättelser från Rio de Janeiro) Sw af den I Nov. har kejsaren återvändt till hufvudstaden och rönt ett entusiasiskt emott gande. Paraguayiterne ha utrymt staden och provinsen Corrientes. De allierades armå Tyckte framåt, och den brasilianska eskadern låg vid Tres-Boccas. (JUL-LITTERATUR. h Herjulj af A. H. Ölander. (Prisbelönt af svenska akademien år 1862.) Kungabarnens möte af ÅA. H. Ölander. (Stockholm 1865.)

19 december 1865, sida 3

Thumbnail