Aftonbladet – 13 december 1865, sida 4

(Insändt och betalt.) I en tidning från San Francisco läses foljande: Modell-landskap. En ung svensk, urmakare i of vannämnde stad, vid namn Oscar Forsberg, har förfärdigat i sin bostad N:o 112 Wirginiagatan, ett konstrikt mekaniskt arbete, föreställande ett landskap och sjöscen, med fästningar, fyrbåk, qvarnar, vattenfall, skepp, kyrka, menniskofiguter och en flygande fogel. äfven skyar, visande det blåa firmamentet, med solen, månen och stjernor, allt i sin behöriga ordning. Modellen är 3 fot lång och 2 fot hög På en kulle till höger i bakgrunden står ett Martellotorn, med 8 messingskanoner på bröstvärnet. Ett vattenfall störtar ned från klippan och gifver den verksamma kraften åt en gammalmodig qvartzqvarn hvarest 6 hammare slå mot den dyrbara klippan. En liten koloni af schweitzerhyddor, anlagda efter egen fantasi, synbarligen de flitiga arbetarnes hemvist, hvilka stöta och draga 1 redlig förnöjsamhet på korssågen, under det att den goda hustrun pröfvar sina muskler i att klyfva qvartzblocken med sin yxa. I förgrunden är hvad man skulle kalla en munkall, sträckande sig tvärsöfver modellen, från kyrkan på ena sidan till ett ensligt ställe på den andra, sannolikt för andaktsöfningar. Mellan denna plats och sjöstranden knäböjer en bild inom en inhägnad, öfver hvilken svävar en hvit dufva. Till venster är en klockstapel, en väderqvarn och en omkringgående fyrbåk. Ute på sjön ligger ett fartyg för anksr på de s:g häfvande vågorna, då närmare åt stranden ett annat kämpar i motvind; det bär sig ädelt. Vid aftonoch morgonsång går ringaren till sitt arbete, en procession af 24 munkar utträder ur kyrkan, går längs den lilla vägen till bönelunden och den hvita dufvan kretsar omkring den knäböjande bilden, hvilken små: ningom blifvit frigjord från sin inhägnad. 9Solen uppstiger bakom M irtellotornet, går öfver fästet och sjunker ned bakom den omkringgående fyrvåken och den bleka Cynthia rullar upp lik Polyphemi öga och går tillbaka samma väg, som solen nyss tagit, tvärtemot naturens reglor. Så snart munkarne försvinna i det lilla bönehuset, upphör klockan; den helgade inhägnaden, som dolt bilden, sluter sig igen, hastigare än Nions murar vid Orphei gudomliga toner; den hvita dufvan upphör med sina kretsningar och blifver balanserande i luften tills den lilla klockan från kyrktornet utmärker timman åter för dessa andäktiga utöfningar, då det hela äter blir upprepadt. Hr Forsberg har behöft 8 månader till förfärdigandet af detta lilla arbete. Han ämnade utställa det till exposition, för det dubbla ändamålet att gifva allmänheten ett tillfälle att se en mekanisk märkvärdighet och äfven för att ersätta sig sjelf för sin omkostnad och arbete; men hans egen blygsamma värdering af sitt snillrika arbete, har kommit honom att tveka. —