Aftonbladet – 11 december 1865, sida 2

——e — Te Deum. I mosaiska församlingens kyrka härstädes inledde predikanten dr Levysohn i lördags sin predikan med en varm och vältalig tacksägelse i anledning af representationsförslagets framgång, hvarigenom alla menniskor vunnit lika rätt och fosterlandet utsigt till en ljus framtid. Predikanten yttrade dervid bland annat: — — Lycklig den som pppiervaren sådan dag, frihetens pånyttfödelse! lycklig den som upplefvat den dag. då han ser försvinna den gamla murkna, af tidernas stormar skakade och af tidens längd försvagade stammen och i dess ställe ser uppspira en ny växt med nytt lif och nya friska krafter: lyckliga derföre vi alla, bröder och systrar som nyss upplefvat en sådan härlig dag. Många minnesoch ärorika dagar äro upptecknade i Sveas häfder, men den dag är dock den ärorikaste på hvilken det sista timslaget förkunnade en lång dyster tids slut, samt samtidigt inträdandet af en annan tid, då menniskornas värde ej uppskattades efter börd, menniskorna ej mera splittras i olika stånd, utan den personliga törtjensten framdeles skall få utgöra menniskans värde ech värdighet, en tid då likheten inför lagen skall stadfästas genom ett storartadt verk, som, uttänkt af snillet, försvaradt af den renaste fosterlandskärlek, kröntes med seger. Låtom oss derföre ur själens och hjertats djup tacka Gud för den lyckliga utgången af den vigtiga lifsfrågan för värt kära fädernesland och låtom oss förenas i den gemensamma önskan som i dag uppfyller millioner hjertan, hvilka varmt och gladt klappa för den dyrt älskade fosterjorden, i den önskan Gud bevare konungen och fäderneslandet!