Aftonbladet – 8 december 1865, sida 2

af den öfver ståndsförfattningen fällda dödsdom, men ?kunde ej säge ja och borde ej säga nej. Prosten Euren önskade, att tiden måtte få rätt i sina förhoppningar. Prosten Smitt tror ej på förslaget, men kan ej, bör ej, vill ej motsätta sig. Doktor Runsten instämde i sin venstra sidokamrats (dr Falks) Shjeltemodiga? yttrande och hänvisade för öfrigt till en broschyr Om tidsandan4, den han författat och tpå egen bekostnad utgifvit. För kyrkan stode nu dess mors civilis för dörren; denna död skildrades i några hviskningar, hvilkas bortdöende toner ref. ej uppfattade. Efter några rop om proposition, hvilka, sedan biskop Björck replikerat en föregående talare, fortsattes, fick dr Sandberg ordet. Den åldrige riksdagsveteranen uttalade med en af djup rörelse bruten röst sina betänkligheter mot förslaget och slöt med ett: Gud bevare konungen och fäderneslandet! Diskussionen förklarades nu slutad, hvarefter å framställd proposition om antagande af reformförslaget följde starka ja-rop, blandadt med några få nej, hvadan sålunda. representationsförslaget utan votering var af presteståndet antaget. Härefter begärdes ordet af biskop Annerstedt, som beklagade den splittring, hvilken gjort ståndets motstånd svagt, och förklarade sig icke med kärlek skola omfatta det nya representationsskicket. CAREER