icke mindre fräcka förlikving, som ni inätt i mitt namn. Jag är ej så okunnig i lagen, att jeg icke vet att eder bandlingsfrihet är begränsad, och gi skall på er egen bekostnad finna, attni har öfverskridit den. Hon satte sig igen då hon slutade tala, och mr Brown såg på henne bestört och, så I gkarl han var, något harmsen. Miss Gordonn, sade hån med en viss hetta, Pjag kan hafva undseer.de med edra känslor, men håll er icke blott till mitt ord i denna sak. Läs igenom mrs Scots vittnesmål, rådgör m:d någon ennan sakkunnig person och låt honom göra eg det besvär som jag gjort mig för att komma till sanningen, och han skall säga er, att 500 pund om året och det hus ni bor uti är en afundsvärd förlikning, Det enda som förvånar mig är att jag lyckades utverka den. Ett lägt, föraktfullt skratt var Beatrices svar, Ah ja, om ni har låtit narra er af denna orm, så kan jag icke längre undra på något. Att börja med detta hus — känner ni till, att det ej står på fri och egen grund och att dess dagar äro räknade? Vidare, hvarför fordrade ni icke 1000 om året lika gerna som 500? Mr Antony Gervoise skulle ha gifvit det ena lika villigt som det andra. ty han har icke den aflägsnaste tanke på att betala det, Mr Brown, ni har gjort mig obotlig skada, men jsg vore nästan färdig att ömka er, då jag ser er falla så lätt i denne mans snara. Ja, om jag vore nog galen att antaga dessa vilkor, så skulle jag belt enkelt döma mig sjelf till ett lifslävgt processande, utan den ersättningen att un der tiden ega Carnoosie, och ntsigten att till sluts få behålla det. Emellertid, jag upprepar det, har jag alls ingen lust et: godkänna denna förlikning.? (Forts.)