Aftonbladet – 5 december 1865, sida 2

nast öfverlemna saken i säkra händer, ty jag upprepar det, i morgon bar ni lika lite förmåga som böjelse att egna den någo uppmärksamhet.? PÄr detta ert allvar, ert fullkomliga all var?? frågade Beatrice modlös. YMitt fullkomligaste allvar.? ?Skall jag ligga länge sjuk? Vi få väl bereda oss på några veckor tänker jag.? Beatrice anade att veckorna torde bli må nader, och hvad skulle det bli af henne rättegång under den tiden? Himlen sjelf är emot mig och för denn man?, tänkte hon med outsäglig bitterhet. Kanske blir jag bättre iafton?, sade hon samlande sina krafter och okunnig om at blicken i hennes tindrande mörka ögon, glö dande af feber, vederlade ett sådant anta gande. Jag tror mig ega en stark vilja och stundom kan en kraftig vilja besegrt kroppen.? En kraftig vilja kan besegra svaghet icke sjukdom. Ni har en djupt rotad sjuk dom, som har samlat sig under en lävgre tid — en svår nervfeber, som vetenskaper kan besegra, men som ni måste underkaste er.7 Kom i alla fall igen i afton?, sade Bea trice ; 7jag känner mig som om jag skulle bli bättre. ?Som ni behagar.? Doktorn hade knappt gått, förr än Bea trice ringde på John. John?, sade hon ifrigt, då han hörsam. made kallelsen, ?gå genast efter mr Brown. Säg honom att jag är mycket sjuk och att han måste komma strax — hör du, strax! Ingenting får hindra honom — intet!? Ty hvem vet, tänkte Beatrice, fastän hon icke sade det; hvem vet om jag för