Aftonbladet – 5 december 1865, sida 1

Jag käcner ingen sådan, svarade Beatrice högdraget; mrs Aviony Gervoise hur icke en skymt af rätt — jag Corucsies är lagliga egarinna. Men jurister taga ingenting för säkert. I Mr Browe snvisades att fräga, och han frårade med den framgång. ati han letade ur Beatrice icke blott hvad hon visste ov sin egen historia, utan en god del af hvad hov icke visste. Jag ser — jag ser4, sade han, sedan han hört henne till slut, fen testamentsfriga och, jag vägar tillägg, en vigtig testamenisfrågat Han betrzktade saken yrkesmessigt. Jag förmodar den kommer att drogs längt, ut?s SAT, högst sannolikt. Och hvad är er tanke i öfrigt, mr Brown? Mr Brown Intade sig tillbaka i stolen och lekt: med sin urkedja. Sävidt j:g kan se4, yttrade han försig tigt, Sgör den omständigheten, att mr G:r voise, er förmyndere och gode man, gilte sig med er moder, det icke osannolikt, att testamentet på hans tillskyndelse upprätta des till er förmån af mr Caruoosie. Beatrice spraog upp, liksom stuvgen at en orm, ty bon pnmiute sig plötsligt mrs Scots ord. eHvarför just på hans tillskyndelse? irågade hon bittert. sEmedan ni icke var närmsste arfvinge och han hade intresse, ja, erligt er skildring ef honom, ett starkt intresse uti att göra er till arfvinge de facto. Om han gifte sig med er mor derför att ni var rik — och ni säger ju så — så hade hn högst sanno likt hjelpt till att göra er rik. Och om han nu försöker att göra sitt verk ogjordt. så froktar jag detia är ett bevis på, att han känner till nägon svag punkt, som skal! tala emot er ilängden, Naturligtvis skola vi göra värt bästa för att besegra honom, men var I säker på aft han bar vågon grund, på hvilkep ban stöder sig.