Aftonbladet – 2 december 1865, sida 3

MIUODClliSta IOP track alUsvtldllalt, Sdlllv UYVLIDET VILI kortare meddelanden. — Tidningen, som utkommer med ett nummer i hvarje månad och tryckes på Sigfrid Flodins boktryckeri i Stockholm, anmäler sig till prenumeration å 5:te årgången, för nästa år, och prenumerationspriset är 2 rdr rmt. — Intagna fyrfartyg. TLotsdirektören tillkännager, att fyrfartygen Grundkallegrundet och Finngrundet blifvit från sina stationer intagna. — — Adeln och presteståndet. Som ett bevis på, med hvilken tillförsigt man i landsorten motser det kungliga förslagets antagande, återge vi ur Göteborgs Handelstidning följande: Ett böra vi medgifva — och må det medgifvandet ske ärligt och uppriktigt — att då de privilegierade ständen uppoffra sina företrädesrättigheter, så hafva de vunnit en seger öfver sig sjelfva, som icke ofta förekommer i historien. Huru orätimätig och huru förderflig en gammal privilegierad makt varit, så har den ucck vidrig gifvit vika för annat än våldet. Åminstone äro undantagen ytterst sällsynta. Ett sådant exempel erbjöd i viss mån Frankrikes adel 1789, men det var dock först eiter det revolutionen stod för dörren, en revolution, framkallad af landets djupa elände. Det var i känslan häraf, som adeln, i ett ögonblick af hänförelse, förklarade sig villig att offra sina företrädesrättigheter, hvilka voro lika mångå: och, stora :som de varit olycksbrihgande, men beklågligen skedde eftergiftenför sem? .; den revolutionens ström,. som redan börjat framrusa, kunde ej I gre, Kejdas, — Mera frivilligt och derfö mera berömvärdt var det offer, som Ungerns: adel bragte 1848. Här gällde det icke den chimära fördelen af sjelfskrifvenhet till en fjerdetiel. i representationen; här gäl det 2e mera reella fördelarne af egen: us sittning och makt öfver underbvande. Också skall denna -uppoffring alltiv anföras säsom ett lysande drag i ungerska adelns historia. — Att ett prestestävd --frisilligt uppoffrat någon den minste företrädesfättighet eller annan förmän, känner deremot; oss veterligen, icke historien. Om alltså — hvilket vi nu hoppas och antaga — Sverges adel och presteständ frivilligt nedlägga sina eärskuda rättigheter såsom riksdags-stånd, för att inträda i öfriga medborgares leder i fråga-om politiskt berättigande, så är denria ueras handling värd heder och tack. Svenska nationen skall ej heller, när stundens häftighet gifit vika för en lugnare eftertaake, neka dem detta erkännande. En sådun känsla gör sig redan gällande, i den mån gynnsamma underrättelser ingå rörende utsigterna till det hvilande.representationsförslagets framgång. Man andas redan lättare; man finner motståndet mindre förhatligt och söker.till -och med finna detsamma förklarligt .och utsäktligt; man önskar måhända att ett. och armat bittert ord varit osagdt — man vill i få ord glömma det förflutna, för att blott glädja sig åt den lyckliga väntade tilldragelsen och tacksamt erkänna deras storsinthet, somderför upp; offrat om icke verkliga företräden; dock sina fördomar. Ty den heder härför, som i första rummet faller på de båda privilegierade ståndens lott, tillfaller på samma gång hela nationen, liksom en olycklig utgång skulle bringa oss förödmjukelse.. Vi kunna nu svara dessa hetlefrade fransmän, ..som -. alls icke vilja förstå hvadan man ej gör processen kort, att vi med revolutionen hafva uridgått afven dess efterdyningar i bat och bitterhet; vi kunna visa tyskarne det vackra föredömet -af en nation, som förstår gifva kraft åt -sin mening och vilja genom rent moraliska medel; vi kunna säga till engelsmännen: vi hafva genomfört en mera genomgripande förändring i-vårt statsskick än ni gjorde 1832, utan att några adliga slott blitvit nedbrända och utan att de uppretade hoparne på hufvudstadens gator hotat med ötvervåid, ja hotat sjelfva tronen. Vi kunna säga till hela verlden: se der hvad ett folk förmår, som kan ålägga sig sjelfbeherrskning, under det sinnena äro i svallning, och geom här moralisk kraft nog att omfatta en id och bringa offer åt dess förverkligande, med åsidosättande af alla personliga konsiderationer och betänkligheter. —2r