BEATRICE. foman i tvenne delar. Ar Julia Kavanagh. Hvarför tänker ni flytta utan att ha fått ut er lön, Brownson ? frågade Beatrice; hvarför stjäl ni er bort från er matmor, som om ni hade bestulit henne?? Jag kan låta visitera mina saker, miss, svarade Brownson uppbrusande. Beatrice gjorde en åtbörd af förakt. Ni kan gerna tillsluta dem och gå er vög, Brownson?, sade hon; jag känner er; ni vill förråda den hand som föderer. Ni har hvarken sanning eller heder i er, men ni är för slug och listig föratt vara en tjuf.. Gå derföre, se här har ni er lön?, tillade hon, uppräknande penningarne på bordet; ?men jag vill läta er veta, Brownson, att jag är den verkliga husbonden på Carnonsie och att ärlighet skulle varit en bättre politik än förräderi.? Brownson såg ut att ämna ge ett näsvist svar, men Beatrice tystade henne med en hastig förnäm åtbörd och återvände till sin moder. ?Min älskling?, sade hon, jag får lof att vara din kammarjungfru nu, Brownson har flyttat.? Du har kört bort henne. O, Beatrice, jag önskar att du inte hade gjort det. Jag vet att du aldrig tyckt om den flickan, men jag försäkrar dig att hon var mycket händig. Jag önskade, Beatrice, att du inte vore så hältig.? ) Se A. B. n:r 183—197, 199, 201—207, 209 A1—22U6, 218—222, V24—227, 229—233. 235—237, 230. JAR JAT--IK2 954, 257—258, 260, 262— 264, 267, 268, V11—275.