ar att välja mellan två onda ting vid vaet af stambanans sträckning, nemligen att ntingen mindre tillgodose denna bergslug ler staden Calstads intresse, hvilkerdera kall man anse vara det minst onda? Svaet lärer väl snart komma att gifvas och ynes ej tvifvelaktigt. Hvad kan staden Varlstad erbjuda ifråga om genom jernvärsen ökad produktion, som motsvarar den nda omständigheten, att skogsvärdet der worra linien framgår blir så betydligt förvöjdt, att dessa stora skogsarealer vinna värde och dun å dem växande skogen komner att vårdas och bilda rikedom åt landet? lvad plats bland provinsens näringar intaser allt det kram, som i Carlstad tillverkas och omsättes, i jemförelse med jernhanderiogenvs produkter? Hvad fördel kunna sjelfva Carlstads innevånare hafva af södra inien som kan i penbingvärde jemföras med blott den förde. som norra linien erbjuder största delen af jernhandteringens idkare inom provinsen, att deras orimligt tunga förlager genom en snabb och af årstidernas vexlingar oafbruten kommunikationsled blifva lättade. Alven om man med den Kjellgrenska auktoriteten skulle anse jernvägar böra placeras ?der stora städer stryka fram?, torde ej ens denna grundsats på det alltid obetydliga Carlstad vara tillämplig. Betydligare storheter hafva fått underkasta sig konjunkturernas vexlingar. Carlstad kommer altid att hafva betydelse genom sitt läge och andra förmåner och torde kunna upprätthållas med minskade provisioner och stadsandelar. Hvad mera om Carlstad skulle nödgas afstå något af dessa förmåner till en nordligare vid Nilsby eller Dejefors uppväxande stad. Ingen olycka tör landet eller de enskilde böra deraf uppstå och lämpligare omständigheter för törändringar i detta afseende än de närvarande lära ej kunna tänkas. Med ädel hjelpsamhet hafva Sverges innebyggare understödt denna stad efter dess olycka, men deraf följer ejatt man kan påräkna deras bifall om denna olycka skulle göras till förkläde för det i sanning oblyga anspråket, att provinsen Wermlands förd. lar skola för staden Carlstads uppoffras. Vid denna strid mellan Coerlstads och provinsens intressen kan man ej undgå att fråga sig hvad parti Carlstads fordne biskop, den snillrike statsekonomen Agardh, skulle hafva tagit i denna strid om han hade lefvat. Skulle han icke hafva höjt sig öfver ortnotresset, utan glömt de stora grundsatser han sjelf uttalat isina skrifter om Sverges materiella utveckling och om dess jernvägsorganisation?. Hvem vill eller vågar göra hans minne den skym: fen att förmoda detta? Vermländning.