Aftonbladet – 25 november 1865, sida 3

TR. A IMaAd.J K. M:ts på bordet hvilande propositioner remitterades till vederbörliga utskott och diskussion föreföll blott vid dem om landstingsmedels utaxerande samt om omorganisationen af infanteriet. Till bordläggning anmäldes, bland andra, konstitutionsutskottets memorial n:r 2, om det hvilande förslaget till riksdagsordningStåndet åttkildes kl. till 4. Inför ridddarhusdirektionen hafva i dag poletter uttagits af: N:r 355 hr De la Wall, fullm. hr v. Bahr, C., v. häradshöfding ; 1370 hr Stjernblad, J. E., possessionat; 330 frih. Silfversparre, C., possessionat; 2338 hr Loven, C., generalmajor; 1013 hr Trana, fullm. hr v. Post, C. F. A.. kapten: 1721 hr Ingelotz, W. G., häradshöfding; 1932 hr v. Oldensköld, fullm. grefve Lagerberg, G., kapten; 1925 hr Ehrengranat, A. W., kammarskrifvare ; 1321 hr Hellenstjerna, fullm. frih. Raab, C. A. I, kammarherre; 2069 hr Mannerstråle, C. H. E., brukspatron; 1760 hr Reutercrona, G., brukspatron: 45 frih. v. Lieven, fullm. hr Cederström, C. B., öfverste; 61 grefve Dicker, J. H., ryttmästare; 1967 hr Rosencrantz, C. A. H. ryttmästare; 1922 hr v. Platen, fullm. grefve Posse, L., ryttmästare; 743 hr Crafoord, G. G., possessionat; 2013 hr Rosenblad, M. B., possessionat; 979 hr Qveckfelt, fullm. hr Lagerbjelke, C. O., hofrättsråd ; 2326 hr Wern, J., f. d. statsråd; 260 fr. v. Saltza, fullm. hr v. Krusenstjerna, E. W., major; 2010 hr af Geyerstam, G. E., bruksegare; 2220 hr af Ekenstam, fullm. frih. v. Vegesack, C. H. I., kapten; 1892 hr Löfvensköld, A. S. F., possessionat ; 1386 B. hr Adlercreutz, A. G., justitieråd; 1298 hr Bergengren, G. E. T., provincialläkare. Presteståndet. De under förra plenum bordlagda kongl. propositioner och skrifvelser föreurogos och remitterades till vederbörande utskott. Derefter föredrogos och biföllos: Statsutskottets memorial n:r 4, angående riksdagskostnadernas bestridande af riksgäldskontoret; n:r 5 angående godtgörande af landtmarskalkens och talmännens riksdagskostnader; n:r 6, angående förskott å aflöningen för den hos stånden och utskotten anställda betjening. Bland för dagen inkomna och bordlagda handlingar befanns äfven konstitutionsutskottets utlåtande n:r 2, med förslag till ny riksdagsordning och i sammanhang dermed stående ändringar i regeringsformen. Borgareståndet. I förmiddagens plenum förekom ingenting annat än bordläggning af inkomna betänkanden. Bondeståndet. (KL. 212 f. m.) Efter verkställd protokollsjustering blef hr Liljenstolpes hos ridderskapet och adeln väckta och genom protokollsutdrag till ståndet anlända motion om sparbanksräntans förhöjning till 5! 94 lagd till handlingarne. Statsutskottets memorial om 750 rdrs månatligt arvode till hvardera af ståndens talmän bifölls. Då derefter K. M:ts vid förra plenum bordlagda proposition om bildandet af en allmän landtstorm föredrogs mötte densamma ett enhälligt motstånd af ståndets ledamöter. Olof Persson från Gefleborgs län, som först erhöll ordet yttrade att, ehuru han hade sig nogsamt bekant huru litet afseende vanligen fästades vid de yttranden, som afgifvas då en proposition skall remitteras, funne talaren sig dock manad att i denna vigtiga fråga framlägya sin mening, dervid talaren icke ansåg sig kunna biträda propositionen såvida icke på samma väng en större reduktion egde rum i den nuvarande indelta armen, hvilkens underhåll hårdt trycker jordbrukaren, hvarjemte talaren ansåg det nog magstarkt att hvarje man skulle vara skyldig till krigstjenst från fyllda 21 till 50 års ålder. Sven Ersson från Kopparbergs län yttrade skriftligen, att då de bördor, som nu tynga på landtbruket, äro så stora, fruktade t.: iren, att om icke någon lättnad i dem beredes, utan dessa skala stå qvar samtidigt med landstormens införande, en motsatt verkan än hvad som genom propositionen åsyftats, skulle uppstå eller svaghet i stället för styrka?. Rundbäck, med hvilken flera ledamöter instämde, ansåg förslaget stå i uppenbar strid mot de löften, som gifvits vid indelningsverkets iaförande samt mot folkets åsigter, hvarföre det ieke heller kunde väcka några sympatier inom landet. Förslaget tycktes dessutom mer närma sig de grunder, hvarpå det preussiska försvarsverket är bygdt i stället för att det bort följa de åsigter, som gjort sig gällande vid ordnandet af nationalförsvaret i Schweiz, hvilket land i detta afseende företer flera förhållanden, som på vårt fosterland kunna tillämpas. Medin från Kronobergs län hörde med ledsaad det försök ånyo gjordes att belasta jordbruket, hvilket redan förut riksdag efter riksdag blifvit allt hårdare tryckt af skattebördor, och hvarpå för närvarande hela roteringsskyldigheten hvilar; åtminstone borde ej en sådan ländtstorm inrättas förrän man hade skäl att antaga det landet skulle hemsökas af krig, hvilket dock nu ej vore förhållandet. Nils Olssom från Malmöhus län hade vid en föregående riksdag väckt motion om försvarsverkets ordnande, men på andra grunder än de nu framlagda och ansåg att då krig hotar borde förpligtelse ega rum att gå man ur huse, August Andersson från Östergötland ansåg äfven jordbruket förut vara tillräckligt betungadt samt att denna modernäring icke tål vid ett sådant nytt onus, som det nu ifrågasatta. Om den indelta armen komme att qvarstå vid sidan af landtstormen skulle dessa båda elementer i nationalförsvaret tillintetgöra skarpskyttesaken. Den kongl. propositionen hade äfven det emot sig att nationalförsvaret, som det nu blifvit framlagdt, icke komme att drabba alla medborgare lika, hvilket dock förnuftet, rättvisan och billigheten fordrade. i Lundahl: Från alla håll hörde man nu omtaJas armereduktioner, och derför föreföll det tal. innu mer besynnerligt att den kongl. propositionen vid denna tidpunkt blifvit framlagd. Det såge nästan ut som man genom densamma hade för afsigt att ånyo vilja göra oss till ett eröfringsfolk. Svensen önskade att det utskott, som i samnanhang med denna proposition komme att behandla de väckta motionerna om skarpskytterörelsens utveckling, måtte hufvudsakligen sysselätta sig med skarpskyttesaken, hvaruti fröet till får nat:onella oafhängighet låge nedlagdt. Flera f ståndets ledamöter biträdde denna åsigt. Per Nilsson i Espö. Afven i tal:s tanke komne förslaget att blifva alltför tryckande för jordruket. Det har visserligen visat sig att under rig vore vår stående armå alltför fåtalig för att unna göra en fiende tillräckligt afbräck; men huru en landtstorm sålunda måhända vore nö lig, är dock det nu framlagda förslaget för dess wägabringande icke ändamålsenligt, utan borde nan hoppas att det utskott, som komme att berandla alla de förslag, hvilka i afseende å naionalförsvaret blifvit väckta, skulle ur desamma unna hemta stoff till denna vigtiga frågas änlamålsenliga lösning. Flera andra talare, deribland Carl And. Larson från Östergötland samt Sven Nilsson från Xristianstads län yttrade sig äfven emot den ongl. propositionen, och hela ståndet syntes nangrannt instämma i den åsigten, att den ongl. propositionen skulle komma att alltför nycket betunga jordbruset samt att vårt natioaltörsvar borde företrädesvis grundas på skarpkytteidens utveckling. te NrAnAsitinn Ara hak lida as