Aftonbladet – 25 november 1865, sida 3

Bref? från Paris. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 18 Nov. Den 15 November 1865 är onekligen ett af de vigtigaste data i Napoleon III:s hela regeringstid, och den dagen kan blifva lika vigtig för hela den civiliserade verlden. Då den regent, som företrädesvis varit militärlyxens befrämjare, om man också icke vill kalla honom militärdespotismens förare, af egen drift och utan att vara för sina aktioner responsabel, erkänner att nämnde lyx är ej blott med tidens anda oöfverensstämmande, utan ock för samhället skadlig ; då den absoluta suveränen, som har bajonetterna att tacka för så mycket, som till militärväsendet alltid satt sin lit, som företrädesvis varit soldaternas man, förklarar att denna militärmakt både kan och bör inskränkas, då han, för att göra en början, med ett penndrag gör en minskning i armån af — öfver 20,000 man — då är äfven att hoppas, det andra stater skola våga medgifva, att deras tillvaro ingalunda beror af oproportionerligt stora stående armer. Deruti ligger kanske den största, om också icke den närmaste betydelsen af det kejserliga dekretet af ofvannämnda datum och öfver hvilket man i denna stund gör sina utläggningar sannolikt i hela Europa. Kejsaren har genom detta dekret icke blott vidtagit en klok finansiel åtgärd, utan äfven, och företrädesvis, utfört en stor politisk handling. Om den nu dekreterade reduktionen af franska armåen icke är så utomordentligt stor, i jemförelse med denna armås totalstyrka, är den derföre, utgången från ett sådant håll, icke mindre vigtig och ger dessutom förhoppningar, hvilka man ännu för kort tid sedan icke vågade hysa. Jag förutsätter naturligtvis, att dekretet redan är tillräckligt bekant äfven hos eder och fritager mig derföre från omsorgen, att återgifva det i dess helhet. Hvad jag deremot anser mig böra göra, är att nämna några ord och siffror öfver de närmaste följderna af detta märkliga dekret. Det behöfs två år för att åtgärden af armåns minskning skall hinna fullkomligt realisera sig. Dekretet bestämmer först och främst en indragning i det kejserliga gardet, Detta garde består för närvarande af följande regementen: tre regementen grenadierer; fyra dito voltigeurer; ett regemente gendarmer; sex kavalleriregementen; en aivision artilleri till fots; ett regemente åkande artilleri; en genie-division och en tross-sqvadron. Hvartdera af de tre grenadiersoch fyra voltigeurs-regementena hafva för närvarande 4 bataljoner å 6 kompanier på hvarje bataljon. Ett kompani har 3 officerare, 16 underofficerare, korporaler och trumslagare samt 66 soldater. Det är blott dessa södnare, som kunna omedelbart afskedas, och då tekretet borttager 1 batsljon från hvarje