Aftonbladet – 25 november 1865, sida 2

är i full besittning af mina sinnen, och de finns ej en skugga af bevis emot mig. Doktor Rogerson förblef tyst. G.d hjelpe mig!4 ropade Beatrice ån gestrullt. 4Ni tror väl inte att jag verkliger är vansinnig ?4 Nej, men de kunna åberopa bindande liknelser4, och om de också ej få er in spärrad, kunna de hindra er ifrån att gift: er, att sköta och njuta er egendom — kor teligen, från utöfvande af medborgerligt rättigheter. sMen på hvilka skäl? ropade Beztric förtviflad, Spå hvilka skäl? Jag är vid sundt förnuft, och jag kan nog bevisa det. Ni skulle framträda och förklara att jag icke är galen; ni skulle träda fram och af: slöja deras ondska. Miss Gordon, jag kan icke framträda. Jag har förrådt dem åt er — mera vill jaz inte göra. Jag vill inte göra nägot emot er — fordra ej mera.4 Han talade med trumpet allvar. Beatrice såg, att det låg något mera der bakom och att doktor Rogerson icke var tillräckligt fläckfri för att uthärda dagens fulla ljus. Må så vara däs, sade hon med förtrytelse, må så vara. Jag skall nog finna andra vittnesintyg. Hvilka dä? frågade doktor Rogerson; Stjevare köpta af en fiende; betjenten som hörde er säga att maten på bordet var för giftad; Brownson som såg er hemta vatten från trädgårdskällan, på det ni ej måtte behöfva begagna vattnet som redan fanns i ert rum; John som om natten åtföljde er på ett besök hos mr Stone; mr Stone sjelf, som sökte leta ur mig om pni var galen eller inte — himlen vet hvarför? Miss Gordon, ni har lefvat afstävgd från umgängeslifvet; och det är många af dettas sätt och