Aftonbladet – 24 november 1865, sida 2

tor? Derför att de skola ställa frågor på er, då ni går ut härifrån? Jag får säga er, att det är mig alldeles likgiltigt. Detta hus är mitt, och jag vill inte bli mördad i det. om jag kan undvika det. eTyst, för Guds skull, miss Gordon, sade doktor Rogerson i bedjande ton, om inte för er egen skull, så åtminstone för min. Tänk hvad ni vill, men tala inte; säg mig ingenting. Han darrade från hufvud till fot. Beatrice betraktade honom länge, utan att säga ett ord. Det var tydligt att denne man visste något — men huru hade de väl vågat att göra honom till sin förtrogne? Det var förskräckligt och otroligt. Hennes hjerna förvirrades under ansträngningen att genomtränga denna hemlighet. — 4Doktor Rogerson, sade hon slutligen, hvad vet ni? Hvad ha de berättat er? Min bästa miss Gordon, jag vill förmoda att ni inte — ni kan väl aldrig tro —? här stannade doktor Rogerson, ur stånd att fortfara. Jag har verkligen ingenting att säga, tillade han efter en kort tystnad — ingenting sådant som ni menar. På mitt ord, jag har det inte. Doktor Rogerson, jag öfverlemnar åt ert samvete, huru ert uppförande är mot mig. Jag har aldrig fjrorättat er. Jag skulle gerna vilja belöna er om jag kunde. Jag gör ingen menniska något ondt, men deremot godt åt en och annan; men jag står mellan vinningslystnaden och dess rof, och jag kommer att uppoffras, i fall det kan ske utan fara. Jag säger ännu en gåpg att jag ötverlemnar åt ert samvete huru ni uppför er mot mig, och såsom ni handlar mot mig, så skola ätven ni och de edra en dag bli behandlade. Och nu?, tillade hon lugnt; Slåt oss gå in till min mor.