Den lugna kraften är och blir den rätta, den kraft, som verkar mer än den gör larm ; hon är den styrka, som kan berg försätta, hon hryter ner den styfvast spända arm. Se hafvet, hur i vrede vildt det h mot bränningarne tröttar sig förgifves, men ångan med sin regelbundna magt har konungeligt sig verlden underlagt. Kring tidens, kring den nya tidens fana I sluten edra leder, svenske män! Stark vilja ren är halfvägs bruten bana, godt hopp förkortar hvad som är igen: friskt mod, må sen det bära eller brista! men ridderligt, mitt folk, in i det sista, med öppen panna midt i dagens sken! och som din sak är god, håll skölden ren! Orvar Odd. EEE