Aftonbladet – 21 november 1865, sida 1

ME BEATRICE) anaftma I tvenne är ar I Julia Favanagh. aVill ni inte en gång räcka mig er hand ?, en inställsom ton. Jag vilj h fasligt snäl, ska ni vera Hun ville inte punga ut med mer än en li ven fölig vexel, den gnitaren.? Hal stod vid hennes sida, och Beatrice räckte honow handen, icke af vänskap eller aktring, utat Bf blott och bart medlidande med hans förnedring, och dä hon a nade sig, stod Antony och säg efter hennes smårta och ståtliga gestali och jemfördel. mycket för att göra er tilll henne suckande med sia lilla gråtmilda bust, Allting-hade förenat sis för alt gynna Rosys audra flygt. Mr Gervoise hede för sofvit sig, och fick inte veta att hon hade rest och att hane son och Bätrice icke voro hemtina, före än mr Stone och hans dotter redan voro ombord på ångbåten. Äfven då han fick veta att hon icke fanns i huset, kände ban sig icke orolig: det var ante möjligt att hon änvu en gäng skulle kt att rymma sin väg. Till följd deraf blef han, då han från terrassen, der han stod och rökte sin cigarr, såg B:arice komma gående hem, helt öfverraskad af hennes tankfulla och allvarsamma nin. (, Se A. B. nr 182-—197, 199, 201—207, 209, 21-—216, U8—222, 224—227 299-222 235—2?7, 530 915. 747 AMI, 2, 257-258, 250, 262 -264, 267 och 268.