Aftonbladet – 20 november 1865, sida 2

Article Image
så marterande koketteri, den smak och brio hon utvecklade i återgitvandet af det eleganta och tacksamma sångpartiet, uppväckte hvarandra tätt följande bitallsyttringar samt upprepade framropningar såväl inför öppen ridå som efter hvarje akt. MI Gelhaars dubbla egenskap af utmärkt aktris och konstnärligt utbildad sånger ska Hur framför allt scenen emellan Adina och Dulcamara uti tredje akten till ett moment af glänsande mästerskap, och publikens genom, trenne framropningar å rad ådagalagda förtjusning förledde äfven den erke charlatanen Dulcamara-Kren att instämma i publikens anhållan om att få ännu en gång höra Adinas eget kärleksrecept (Några halft förstulna blickar? c.), en anhållan som äfven med vänlighet tillmötesgicks. — Hr Fischer-Achten är, såsom bekant, en särdeles god Nemorino, och hr Kren hade såsom Dulcamara tillfälle att utveckla all den vis comica, som står honom till buds. Båda erhöllo i applåder och framropningar erkännande från publikens sida. — — Den skandinaviska industriutställningen. Härom skritfver Handelstidningens Stockholmskorrespondent: Den stora expositionsbyggnaden börjar antaga form, så att man något så när kan se hur den kommer att se ut. Det fula annexets södra gafvel kommer att skylas at en schweizeribyggnad. Ritningen, i mohrisk stil, har nu i dagarne blifvit uppgjord af major Edelsvärd. Mellan annexet och hutvudbyggnaden. på den öppna platsen, kommer att af hrr Bolinder uppesättas en större fontän. Dessa hrr uppsätta denna fontän gratis och Stockholms allmänhet bör vara särdeles tacksam för en sådan uppoffring, ty kostnaderna härför torde ej uppgå till så ringa belopp. I hufvudbyggnaden komma de danska artiklarne att placeras till venster, de svenska till höger, och midten att upptagas af blandade svenska och danska artiklar — så lär det vara öfverenskommet mellan den svenske och den danske kommissarien. Inom expositionslokalernas hank och stör kommer Ludvigsbergs gjuteri, hr Jaques Lamm egare, att på sin bekostnad uppföra en gjuten, vacker paviljong, der Ludvigsbergs gjuteriartiklar komma att exponeras. Bland de exponerade torde slöjdskolans artiklar och dess dekoration komma att intaga ett framstående rum. Skolans artiklar komma att visas i ett särskildt inredt rum, dekoreradt med skolans emblemer och elevernas mångfaldiga arbeten, med vackra kolonner liksom i byggnaden föröfrigt, och med ett fönster i glasmålning till dagens dämpande, det hela hållet perspektiviskt. Här exponeras arbeten tillhörande handtverkeriernas branche, utförda af skolans elever, samt elevernas ritningar, såsom ornaments-, skeppsoch andra byggnadsritningar, klots-, figur-, mekaniska o. 8 v. Detta parti af expositionen blir kanske det vackraste, men det bör kunna vara det också såso.n representerande arbeten af 1000 af industriens alumner. Ingången till detta parti af utställningen kommer att prydas af kolossala afbildningar af den medalj — både åtoch frånsidan — som skolan fick vid expositionen i Lonon. I slutet af sitt bref ger korrespondenten följande skildring af en här af ett bolig inrättad guldsmedsverkstad: Hr Christofter Creutz, verkställande direktör, om jag så får säga, i aktiebolaget för tillver! det at silfverarbeten. är en utmärkt skicklig silfverarbetare och han sköter bolagats intressen, sjelf aktieegare. Bolagets verkstad eller atelier är belägen i huset n:r 23 Jacobsbergsgatan, der såväl bottenvåningen som våningarne en och två trapor upp äro förhyrda till arbetslokaler. Här finnas gjutugn, valsverk, hejare för pressning af skedar o. s. v., svarfmaskin, guillocheringsmaskin och Gud vete icke hvad allt för maskiner, här graveras, ciseleras och åstadkommas drifna arbeten, här slipas, poleras — ja det är ett lif och en rörlighet, som äro uppfriskande att se.På 10 minuter tilltryckes eller svarfvas på svarfmaskinen ett sockerskålslock så att det får den äskade formen — förr gick en hel dags hammararbete åt till denna procedur. I ateliern äro sysselsatta 50 personer, omkring en fjerdedel qvinnor. Det är ett industriföretag i stort och mängden af silfverpjscer som der tillverkas enorm; atelieren förser icke blott Stockholm, utan äfven låndsorten med dess behot i denna väg. Detär verkligen intressant att göra ett besök i detta efter våra förhållanden storartade etablissement, och det gläder mig att ha fått fästa er uppmärksamhet härpå.

20 november 1865, sida 2

Thumbnail