Aftonbladet – 18 november 1865, sida 3

varit Iriskt och valbergadt. (FOrls RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. (Kl, 10 f. m.) Vid föredragning af frih. G. af Ugglas bordlagda motion rörande upptagandet at ett lån om 2 millioner rår till östra och nordvestra stambanornas fullbordande uppträdde Frih. 4. C. Raab och prisade frih. af Ugglas nit för den provins, hvars styresman han är, men på samma gång, sade tal., borde man önska att fosterlandet ej egde många så nitiska landshöfdingar, ty följden skulle deraf bli, att landet blefve utarmadt. Tal. fann det vara alldeles i sin ordning att nordvestra banan fullbordades, men att den östra banan, med all aktning för Östergötlands rikhaltiga och utmärkta resurser skulle nu göras färdig. derför ansåg tal. tiden ej vara inne. I sin motion yttrade frih. af Ugglas, att denna bana skulle komma att lemna 2 proc. öfver förvaltningskostnaden såsom bidrag till räntan; men tal. ville fästa motionärens uppmärksamhet på en omständighet, som han san nolikt förgätit, nemligen att när banan mellan Wexjö och Katrineholm eller Norrköping blir färdig, upphör också den trafik, som vestra och södra banorna haft. I tal:s tanke hade Kalmar län vida större anspråk på att bli gynnadt afen jernbana. Men härtill vore tiden ej heller lämplig, ty penningarne äro nu så dyra, att dett vore högst oklokt att upplåna ett så stort belop)p som det föreslagna. Äfven då nordvestra banian är färdig vore det icke ens skäl att påskynda östra banans färdigbyggande. Frih. af Ugglas vände sig först emot några af hr Danckvardt i det plenum då motionen väcktes fällda yttranden bland andra det, att nu skulle allt hopas, på det rika Östergötland. Talaren ansåg detta vara orätt sagdt, ty Ostergötland hade hugnats med så obetydligt belopp af statsmedel, att det nu kunde ha anspråk på att bli hågkommet. Hvad frih. Raabs yttrande angick ansåg talaren det vara skäl att taga noga vara på en sådan perla som Östergötland och icke neka denna provins de för dess vidare utveckling så nödiga vilkor: kommunikationsmedel, af hvilka andra provinser rikligt kommit i åtnjutande. Isin motion hade talaren ingalunda yrkat, att dessa 24 millioner — af hvilka tio för östra banan — skulle upplånas nu, utan öfverlemnas åt K. M:t att bestämma när tidpunkten vore lämplig för lånets upptagande. Frih. Sprengtporten yttrade sig också emot en så storartad upplåning som den föreslagna och äfven för nordvestra stambanans färdigbyggande borde man vänta på förmånligare penningtider. Efter det frih. af Ugglas och Raab vexlat några ord rörande den rätta uppfattningen af motionen i förevarande fall begärdes ordet af Grefve E. Sparre, som icke heller ansåg det lämpligt att upptaga lån på en tid då vår kredit 1 utlandet stod på sådana fötter som den gör. Men om lån dock skulle erhållas, så ville talaren protestera mot medlens användande pä södra provinserna och att ytterligare gynna dem på de nordlhigas bekostnad. Det vore verkligen skäl act hågkomma provinserna norr om Mälaren med sina ofantliga malmtillgångar — ett Gellivare på närmare håll än vi tro, och äfven på Stockholms handelsterritorium borde vara skäl att tänka. Provinserna norr om Mälaren borde nu verkligen kunna göra anspråk 1 att bli ihågkomna, ty Westmanlands och bergslagernas intressen ha blifvit förbisedda och så borde det ej förblifva längre. Frih. af Ugglas medgaf, att de norra provinsernas intressen blifvit förbisedda, men piåpekade ytterligare vigten för Östergötland af den ifrågavarande jernbanan. Motionen remitterades till statsutskottet med de nu afgifna yttrandena. Hrr Silfverstolpes, af Pontins och Trefenbergs på bordet hvilande motioner remitterades derp till vederbörliga utskott, efter yttranden vid den förstnämndes af hr Wedderkop och vid den sistnämndes af hr Weidenhielm. Derpå företogs frih. A. C. Raabs motion om åtgärder för skyndsammare uppsättning occh offentliggörande af adelns diskussionsprotokoll. Riddarhusutskottet tillstyrker i första punkten, att ståndet må till landtmarskalken öfverlemna att, i samråd med riddarhussekreterarem, söka indela tjenstgöringen vid ståndets prutokioll så. att notarierna kunna på det sätt alternera vid protokollet, att af dem kan skäligen fordras, att de uppsatta muntliga yttrandena må, med färre undantag, kunna till riddarhussekreteraren aflemnas påföljande plenidag, i hvilket fall landtmarskalken jemte riddarhussekreteraren bäst äro i tillfälle att, vid innevarande såsom vid föregående riksdagar, bedöma, huruvida ett tillökadt antal notarier utöfver de nu anställda sex varder behöfligt. Frih. Raab förklarade sig nöjd med utskottets tillstyrkande, om blott ordet plenidag? utbyttes mot dag. Men vid framställd proposition gillade ståndet utskottets förslag andra punkten säger sig utskottet sakna anledning att, i strid med gällande föreskrifter, tillstyrka de af frih. Raab föreslagna åtgärder för skyndsammare offentliggörande af adelns diskussionsprotokoll, och ståndet gillade äfven detta beslut. Ståndet åtskildes kl. 12.