TYSKLAND. I motsats till de från Preussen och Halstein utgångna ryktena om sistnämnda lands försäljnivg till Preussen, ingå de mest bestämda förnekanden af detta rykte. Österke skall aldrig, heter det, gå in på att sälja sin medbesittningsrätt i hertigdömena, och man påstär att på konfidentiel väg de bestämdaste förklaringar afgifvits derom till flera utländska hof, samt att grefve Bismarck, hur många krumsprång han än må göra, icke skall lyckas förmå wienerkabinettet att förändra sitt beslut. I ett annat bref från Wien påstås ungefär detsamma, ehuru korrespondenten angriper mellanstaterna och häller på vänskapen mellan stormakterna i slesvigholsteinska frågan. Flera tidningar?, heter det, ?ha talat om underhandlingar rörande en slutlig lösning af frögan om hertigdömena och det vore fråga om en penningersältning, men allt detta är fullständigt gripet ur luften. Sedan Gasteinfördraget afslöte, har öfver hufvud icke varit fråga om definitiva lösningen. Alla förhandlingar mellan Wien och Berlin om denna fråga ha uteslutande rört de bäda hertigdömenas särskilda styrelse, och specielt de gemensamma, icke politiska institulionerna (universiletet, Eiderkanalen, institutet för döfstumma ce.). Alla dessa ärenden äro nu ordnade, och man finner ett nöje i att förklara, det icke vidare uågot hinder möter för provisoriets fortsättnde på obestämd tid.?