Aftonbladet – 13 november 1865, sida 2

i morgon klockan tolff, tillade han enträ get, och den bankaffären är i hög graq vigtig. Hemlighetsfullhet i alla dess grenar va en konst, som omsorgsfullt idkades af m Gervoise. Denna hänsyftning frapperade Beatrice såsom en snara. Det syntes henne otroligt att han skulle diskutera en enskilc affär ute på terrassen så att Rosy, hon sjelf hennes mor och sjelfva tjenarne skull kunna höra det. Han har någonting i bak hällS, tänkte bon, men hvad kan det vara? Hon visste icke huru resonementet mellan mi Gervoise och hans son slutade, ty de gingt nu in tillsammans, och Beatrice ryckte m upp sig ur sin tanktullhet och sva ade p; modrens upprepade fråga : Hvad tänker dr på, Beatrice?4 CJag tänker på att det var bra besynner ligt att mr Gervoise skulle tala så högt utt på terrassen. Orden hade knappast gått öfver Beatrice: läppar förrän dörren öppnades och m Gervoise trädde in i rummet. Nå min söta vän, hur står det till? de hen vänligt och satte sig ned vir rus sida. Hur mår du i afton? Nu hände det sig så att mra Gervoise va något retliz denna afton och svarade mec en viss skärpa: Jag skulle må bättre, om jag fick lite orabyte. SH vart skulle du önska resa, min vän? Jo, till Schweiz. sådant fall skola vi rådfråga dokto Rogerson i morgon bittida, och om hen rå der till en resa till Schweiz, så ska du ocKsi resa dit. Min stackars älskling5, tänkte Beatrice sAdu kommör aldrig att få skåda Schweiz berg.8