Aftonbladet – 11 november 1865, sida 3

för sina uppfinningar, så har resultatet dera! blifvit, att beställningar gjorts för kejserliga flottans räkning. LITTERATURTIDNING. Innehåll: Bäckström, Öfversigt af de Europeiska staternas historia sedan 4815, III, 2. — Quiding, Svenskt allmänt förfauningsle ikon — Josephson, Svenska konungar och deras tidehvarf. — Jude-epi stel. revisionsförsök. — Bibelupplaga. — Riksdags mannarlitterator. — Litteraturoch konstnotiser. Öfversigt af de Europeiska staternas historia sedan år 1815, af P. O. Bäckström. Tredje delens sednare afdelning. Stockholm på J. Beckmans förlag 1865. Med denna volym har förf. afelutat sitt omfattande och intressanta verk öfver vår verldedels nyeste historia, hvars händelser han fullföljer så godt som ända till det närvarande ögonblicket. Vi finna här skildrade tilldragelser af så färskt datum som det sednaste danska kriget, författningsstriderna i Preussen 0. s. v. Som bekant var det Englands, Frankrikes, Italiens, Spaniens och Portugals öden under tiden från 1848, som utgjorde föremålet för delens förra afdelning. I denna åter sysselsätter sig förf. med staterna i mellersta och norra Europa samt Turkiet och Grekland under samma tid. Den ej minst utförliga och intressanta af dessa framställningar är den som behandlar periodens händelser i vårt eget fädernesland samt Norge och Danmark, hvars förhållande till hertigdömena och krig mot de tyska stormakterna på ett sakkunnigt och klart sätt belyses och skildras. 1 vär egen historia under denna tid förbigås ingen företeelse af mera framstående vigt. Så redogöres för representationsreformens öden vid de olika riksdagarne, jernvägsbyggnaderna och den materiella utvecklingen i allmänhet, skarpskytterörelsen, kommunalinstitutionerna, handelstraktaterna, norska frägan, med ett ord, alla de frågor som under de båda senare tiotalen stått på dagordningen. Stilen är, som i de föregående delarne, klar och lättläst och framställningen, så vidt vi kunnat finna, oväldig och tri frän ensidighet. Liksom förut i de föregående delarne, har förf. äfven här i en Återblick sammanfattat sina åsigter öfver periodens händelser och den riktning hvari de synas honom gå. Vi återgifva derutnr de ord, hvarmed han på en gång tillrättavisar den klagan öfver tiden, som man så ofta fär höra, och tillika afslutar sitt värdefulla arhete. I allmänhet visa dessa klagomäl öfver tiden, som under hvarje tid upprepats och hvilka man ätven nu rätt ofta fär höra, ingenting annat än att man ej tillräckligt gjort sig bekant dermed. Hvarje tid måste nem: I:gen icke betraktas evsamt för sig, utan i forhällande till de föregående, och sker detta fullt oveldigt, så skall man alltid tinna, att för hvarje tidskifte menskligheten gått framåt, och att säledes, om det förefaller oss som vore den för tilliället siadd i ett återgående, så ligger felet icke hos tiden, utan hos betraktaren. Man får ej glömma, att hvad den enskilde betraktaren anser för en lång tidrymd, emedan den upptagit en stor del af hans lefnad, är blott ett ögonblick i folkens lif. Så äro till exempel de sisia femtio åren blott et: ytterst ringa tidsmoment af mensklighetens iortgående utveckling, och likväl hur lång bar icke under denna tid denna utveckling tor:skridit, derom öfvertygas man lätt, om man tager i betraktande mensklighetens ståndpunkt vid början af denna tidrymd och vid dess slut. I sjelfva verket skall eti närmare begrundande af hvarje icke alliför kort tidskifte leda till samma upptäckt, och resultatei af ett sådant djupare studium ej blott af tiden, utan äfven sf tiderna, måste då blifva, att verlden icke är en tummel: plats, ändamålslöst uppläten åt de mensk. liga lidelserna, utan en vädioban till ett stort gemensamt mål, dit många vägar leda. men der de dock slutligen mäste sammar: träffa, samt att hvarje tidskifte fört mensk ligheten närmare detta mål. De nya bevis hvarje tidskifte sålunda lemnar om er verldgordning, ledd icke af slumpen, utar af en högre hand, gifva verldshistorien sit högsta intresse, liksom sin djupaste be tydelse, och det är dit häfdatecknaren bö hänvisa, såsom bästa svaret på hvarje klagar ötver tiden.? Svenskt Allmänt Författningsregister för tider från år 1522 till och med är 1862, unde titlar, som antyda förlattningarues före mål, med iakttagande af alfabetisk och kronologisk ordning samt med ätergit vande af de officiella författningsrubri kerna, utarbetadt at N. H. Qviding. (Stock holm 1865. Pris 9 rdr rimt.) I samma man Jagstiftningen och admini strationen utveckla sig, växer svärighetei att i minnet fasthålla eller ur de vanlig: författningssamliogarne upphemta den tal lösa myckenhet af stadganden och föreskrift ter, som böra lända den offentlige manner och hvarje enskild medborgare till efterrät telse. Den nya Svenska författningssamlin gen? sträcker sig icke, längre ullbaka än til 1825; och det s. k. Årstrycket. som från och med år 1751 till och med är 1824 föregick denna samling, är icke blott i sig mycke ristfälligt och ofullständigt, utan derafkai älven numera nästan icke ett enda fullstän digt exemplar erhållas. Hvad den nyare för fattningssemlingen beträffar, göra vederbö rande sig icke mödan att deröfver periodisk upprätta ett sakregister, som kunde lemna till iälle att öfverse hvad inom hvarje särskilt