Aftonbladet – 11 november 1865, sida 3

nationer erkänna, att af Sverges statsskick kunna de lära sig mycket. Då blifva v nyttig, ej blott för oss sjelfva, utan äfver för andra. Och att det går derhän, kar man vara berättigad att tro, då man hör t ex. fransmän medgifva, att det nya sveuske representationssättet är det enda riktiga — ett stort medgifvande i den oinskränkta val: rättens land — enär detta representations sätt är just en fullt organisk utveckling a den sanna princip, som borde ligga till grund för alla stater, nemligen att med den kom munala sjelfstyrelsen sätta nationalrepresen. tationen i närmaste sammanhang. Det är genom att förakta sjelfva grunden, yttrade häromdagen en af Frankrikes framstående liberala, som detta land, oaktadt den oinskränkta valrätten, ännu icke lyckats blifva ett fritt land. Om detta medgifvande från fransk sida visserligen icke är något alldeles nytt, har det dock sällan försports. Or också en och annan tänkare, såsom Tocqueville, yttrat, att Frankrike försöker läta wvenne makter marschera bredvid hvaran dra, hvilka ännu aldrig kunnat förenas, nemligen: en vald riksförsamling och en starkt centraliserad verkställande makt, hafva dock å andra sidan just de, som i Frankrike kalla sig demokratiens förkämpar, envist fasthållit den starka centralisationen, hvarigenom den verkliga friheten lika litet under enrepublik, som under en absolut monarki lyckats uppspira. Men nu heter det: ?förunderligt nog ser det ut, som hade svenskarne verkligen löst det stora problem, hvarpå vi så länge grubblat.? Det är ett långt gånget medgitvande i en fransmans mun och sannerligen angenämt ölverraskande. Man erkänner också här, att svenska regeringen genom representationsförslagets framlemnande och ytterligare genom det allvar, hvarmed hon söker genomföra detta förslag, visat sig fullt uppfitta tidens krat och redan ställt sig framom de flesta andra regeringar. Kennng Carls trontal vid riksdagens öppnande har med stort deltagande ock lifligt bifall lästs af alla frisinnare fransmän. ?Det är en regent?, har jag här hört yttras, ?som förstär att gå i spetsen för ett tolk, hvilket sjelf vill blifva fritt och lyckligt.? Sådana ord göra godt att höra, och må de återljuda bland alla frihetsälskande i alla länder samt komma ända till S.erge att väcka glädje och styrka värt folk. —.—