DANMARK. Den nya ministerens sammansättning är nu slutligt afgjord med undantag endast för utrikesdepartementet. Konseljpresident och tillsvidare utrikesminister är kammarherren, hofjägmästaren grefve Chr. Emil JuellWind-Frijs till Frijsenborg, jägmästaren Chr. Andreas Fonnesbech till Vesterbygård finons-, godsegaren Jacob Brönnum Scavenius Estrup till Skaffögård inrikes-, stamhusegaren kammarherre Chr. Peter Theodor Rosenörn-Teilmann till Nörholm kyrkooch undervisnings-, etatsrådet, departementschefen i justitieministåren Carl Peter Gram Leuning justitie-, kommendören för femte infanteribrigaden öfverste Joh. Valdemar Neergaard krigs-, och örlogskapten Hans Herman Steffen Grove marinminister. Denna ministere — yttrar Dagbladet — kan ej sägas utmärka sig genom stora talanger, djup politisk insigt eller lysande parlamentariek duglighet, men för ögonblicket gifves ej heller synnerligt utrymme för dylika egenskaper, hvilka fastmer betraktas såsom farliga eller åtminstone misstänkta, och för öfrigt får man medgifva att sammansättningen är ganska respektabel. Hvad sjelfva ledaren angår, så är han en i det politiska lifvet temligen ny man; han valdes 1858 till representant i riksrådet för en valkrets i Jylland, men har blott i en enda sak — frågan om de jylländska hedsträckningarnas plantering — tagit en mera framstående del. För öfrigt vet man om honom, att han icke, såsom åtskilliga af bans ståndsbröder, antog Carl XV:s bjudning till Ulriksdal år 1863, och att han i November samma år röstade för reformen i Felles-författningen. Hans personliga egenskaper äro alls icke utmärkta, och verlden skalle sannolukt aldrig hört talas om honom, derest man ej stode på 7ett fundement af 3000 tunnor harikorn. Grefve Frijs är den störste ren i Danmark ; år 1848, a n af fästegods började, hade ans grefskep en utsträckning af åtta qvadratmil i fem amt, och ännu utgör det öfver 3009 t:r bartkorn, hvaraf 10,000 tunnland skog Inrikesministern Estrup säges vara besjälsd af entusissm jör såväl den konstitutionela friheten som Danmarks nåonella sjelftändighet, såsom ock egnar och anstär E. F. Estrups son, Fonnesbech, finansministern, har varit en arbetsam folkrepresent.nt, färdeles såsom ordförande i finamsutskotten, men hans politi ska ställning är något oklar. RosenörnTeilmenn har såsom ledamot aflandsthinget visat sig samwetegrann och rältsinnig, men j i samma grad ådagalagt bestämdhet och viljekraft. Justitie-, krigsoch marinministrarne beteclknas såsom aktningsvärda kapaciteter, hvar i sitt feck. — Alliansen mellan ;e stora och små derna? har sålunda, som ofvanstående ministerlista visar, haft det: resultat, att de stora tagit för sig hela irofret och lemnat intet åt fde