Aftonbladet – 7 november 1865, sida 3

och äfven skola, såvidt i vår förmåga står, söka uppfylla, nemligen pligten att granska det af förf. vid boken fogade bihang. För detta bihang, innefattande sammandrag af farande tulltariffer och sjöfartslagar för de esta Europeiska och några få transatlantiska länder, stå vi till förf. i stor tacksamhet, men denna skulle blifvit ännu större, om förf. till svenskt mått, mål och vigt reducerat de i nämnda tariffer förekommande afgifter. Ty ehuru förf. visserligen kan åberopa, det han vid omförmälandet af de respektive länderna alltid gifvit nyckeln till verkstöllandet af dylika reduktioner, torde dock för flertalet at läsare, som i allmänhet föredrager att utan något synnerligt besvär få begrunda framställda förhållanden, de af förf. anförda siflror framstå säsom kabbalistiska formler, hvilka ingen ens bekymrar sig om att lösa. Som vi icke för ögonblicket ega materialier till hands, för att sträcka våra forskningar öfver hela nämnda bihang, inskränka vi oss endast till några få anmärkningar rörande de länders tulltariffer, om hvilka vi ega någon kännedom. Hvad då först avgår Frankrike, har fört. meddelat utdrag såväl af den allmänna tariffens som traktatstariffernas bestämmelser. Den förstnämnda har för det närvarande en särdeles ringa betydelse och torde mera förtjena att betraktas såsom en antiqvarisk kuriositet. Eller af hvad vigt är väl en tariff, som icke gäller för England, icke för Belgien, icke för Preussen, icke för Tyska Tullföreningen, icke för Schweiz, icke för Italien och icke heller för de förenade rikena. Vill förf. kanske söka inbilla sina läsare, att Frankrike, som vågat inlåta sig i täflan med dessa här ofvan uppräknade länder, icke skall kunna uthärda en dylik täflan med de få Europeiska länder, med hvilka traktater ännu återstå att atsluta? Men då så icke är, utan Frankrike verkli gen lärer vara betänkt på inledandet af underhandlingar med sä väl Spanien som Österrike om atslutande af dylika traktater, och, eter hvad vi vilja erinra oss, ehuru vi icke våga hestäv.dt uppgilva: detsamma, dylik traktat redan blifvit med Holland aftalad; hvad betyder väl under sådana förhällanden om den allmänna tariffen innehåller, vore det ock tusentals, ineller utförselsförbud ? Enligt den af franska tullstyrelsen i Juni månad 1864 utfärdade allmänna tulltariff äro numera endast till utförsel förbjudna : Eftertryck af böcker, krut och projektiler, hvadan de af hr R. såsom med sådana förbud belagda, sid. 213, omnämnda artiklarne läderoch skinnaffall samt lumpor böra såsom till tförsel tillåtna upptagas. Derjemte bafva, enligt dekret af den 16 Maj 1863, alla med utförselsafgifter då ännu belagda varor blifvit vid utförsel från Frankrike från sådana afgifters erläggande befriade, med undantag allenast för artiklarne gammalt tågvirke, lumpor, andra sleg än yllelump, hvilken vid utförsel åtnjuter tullfrihet, samt pappersmassa. Dessa trenne artiklar belades genom nämnda dekret med samma utförselsafgifter, som genom traktaterna blifvit bestämda, nemligen gammalt tågvirke! med 4 francs, samt lumpor och pappersmassa med 12 francs pr 100 kil. Genom den mellan Frankrike och Schweiz den 30 Juni 1864 afslutna handelstraktat har utförselstullen å lumpor blifvit ytterligare nedsatt från den 1 Januari 1866 till 9 francs, samt efter en öfvergängstull af 6 francs. från: den 1 Januari 1869 till 4 francs pr 100 kil. De i slutet af sid. 214 af hr R. uppräk-. nade, i Frankrike med utförselstull belagda : varuslag torde säledes, efter hvad här ofvan visats, kunna af läsaren förbigås, och har nämnda hr R:s tabell numera endast ett ntiqvariskt värde. För ull, såväl kammad som färgad, har den af förf. i allmänna tariffen riktigt anvifna införselsafgiften, af 70 å 100 francs pr 100 kil., genom traktaterna blifvit nedsatt ill 25 francs för samma qvantitet. Detta hade väl förtjent att af fört. omnämnas. För ost har likaledes genom traktaterna afgiften blifvit nedsatt från 6 å 6 francs 60 cent, icke till af förf. uppgifna 3 å 10 franes utan till 3 å 4 franes pr 100 kil. Ur någon förmodligen antiquerad tariff har förf. meddelat, det för tomma buteljer, vilka enligt allmänna tariffen äro förbjudna ill införsel, genom traktaterna en afgift litvit bestämd af 2 francs 10 cent. Uppysningsvis må nämnas, att denna afgift utör 1 fr. 30 cent pr 100 kil. De under rubriken sidenvaror för sådana diverse dyrbarare? slag af förf. angifna ullsatser af 200 och 1200 francs pr 1 kil.l: orde, såsom af missskritning tillkomna, böra ättas till 2 och 12 francs. Vi öfvergå till Belgien. Förf. uppgifver ariffen af den 20 December 1863 såsom innu gällande. Enligt hvad kommerskollejium genom amnons ar den 29 sistl. Auguti, införd i n:r 203 af Postoch Inrikes Tidningar, tillkännsgifvit, hargny tarff blifvit len 16 samma månad utfärdad och förklarats för varuutbytet med alla länder gällande. Enligt denna tariff är intet enda utförsels förbud stadgadt,; hvarjemte tullfrihet vid atförsel beviljats såväl för yllelump som gammalt tågvirke, å hvilken sednare artikel ullsatsen af förf. uppgifvits utgöra 4 francs; ifvensom utförselsafgiften å andra slags umpor blifvit för innevarande år nedsatt från af hr R. uppgifna 12 fr. till 9 fr., och ytterligare kommer att under är 1866 nedsättas till 6 francs, för att slutligen, efter en öfvergångstull under år 1867 af 3 fr., från den 1 Jan. 1868 helt och hållet försvinna. Till följd af här ofvanför anmärkta förhållande torde i det af förf. (sid. 216) ogjorda utdrag af den belgiska införselstariffen följande rättelse bland andra böra göras: För stångjern är tullen öfvergångsvis nedsatt från at förf. uppgifna 3 fr. till 1 fr. pr 100 kil.; för stäl, arbetadt likaledes öfvergångsvis, från 6 till 4 fr.; för maskiner af jern och stål likaledes från 6 till 4 fr.; för stenkol har afgiften blifvit nedsatt från 1 fr. till 50 cent. pr 1000 kil., hvilken sedvllante Il AAh end bam an Att av