Aftonbladet – 6 november 1865, sida 3

DANMARK. Gemensamma utskottets bemedlingsförslag i vrundlagsfrågan, som föranledde ministårens afskedsansökan, var af utskottet nästan enhälligt antaget, eller med 27 ja mot 1 nej. De två fränvarande ledamöterna höra ock till majoriteten. Enligt ett meddelande i Feedrelandet har hr Kröbnkes jernvägsförslag ej ännu fullkomligt strancat. Visserligen har det engelska bankirhuset återkräft det deponerade garantibelsppet, men detta utan att härom underråtta hr Kröhnke och oaktadt de engelska ingeniörernas utlåtanden varit gynnsamma. Hr Kröhnke har äskat nytt uppskof för att åvägabringa nödigt anlägcnivgs kapital, och inrikesministören har vägrat att återbetala garantibeloppet. ter omtalas ett nytt bevis på den nepotism, som rättvisans högste vårdare, justitieministern Brestrup hägnat. Sedan han för kort tid sedan, säsom kultusminister, befordrat sin systerson framför en mängd äldre och mer förtjente medsökande till ett fett pastorat, har han i dessa dagar till förmån för en af sina söner, en juris kandidat, upprättat ett nytt embete. Den unga kandidaten är nemligen utnämnd till andre fullmäktig i brandkontorets första afdelning under justitieministeren, Regeringen synes äter ha fallit in i sin gamla böjelse att utöfva politisk kritik öfver teatrarnes verksamhet. Så skall man hafva dels förbjudit den på Vesterbros tea ter med mycken tramgång gifna parodien Faust och Margaretha, emedan deri förekomrpna nägra på stundeng förhållunden hänsyftande repliker och emedan konungens bror, riddaren af elefanterorden, prins Julius framställes ridange på en elefant, dels ämna förbjuda Orfeus i underjorden? på Folketeatern, emedan äfven der några politiska visor och repliker äro inflätade; sålunda yttrar Jupiter å ett ställe: Jag har väl lof att bjuda hvem jag vill till middeg. Skalden Carl Borgaard, som från 1851 till förlidet år haft ledningen af Christiania teater, har ankommit till Kjöbenhavn, der han ärnar bosätta sig, Den militära varudevoten har åter kommit på tal i anledning af åtskilliga temligen skandalösa förhällanden, Varudepotens kassör, kammarherre Feddersen, har för egen räkning insatt till förräntning i sparbanken ?Bikuben? de vid auktioner influtna belopp — tvärtemot gällande föreskritter, som vid risk af embetetförlust förbjuda ett sådant förfarande, hvilket hr F. söker försvara dermed, att magasinsförvaltaren och kontrollören gätt tillväga på samma sätt. Vidare, är upplyst, att af 1 500.000 alvar linnevaror, som under kriget anskaffades, ej mindre än 870.000 inköpts under hand af en enda leverantör, hr Ruben, hvil. ken formligen haft en af depatens tjenstemän i sin sold, liksom att hr Feddersen hos hr Ruben fätt för enskildt hehof köpa holländskt lärit till 16 skilling pr aln, medan det eljest kostade 48 å 64 skilling. Kassören har i sin egen bostad upprätiat en ftillskärareverkstad för sinw egna öch