Aftonbladet – 6 november 1865, sida 2

— En röst från Finland om Engelbrekt. Med anledning af Engelbrektsfesten i Örebro innehäller Helsingfors Dagblad en lefnadsteckning af hjelten, som tidmingen slutar med följande vrd: ?Sådan är i korthet historieskiifvarens skildring at den man, hvars minnesstod Sverges folk nu rest och hvars mod och beslutsam et vi hafva att tacke för folkfrihetens tillvaro inom vårt statsskick. Han var en upprorsstiftare. Men han förstod att revolutionen är korrektivet mo! förtryck och att furstemakten har anspråk på helgd endust då när den uppfyller sia pligt att gå i spetsen för folkets sak. Han var Stnrar nes och Gustaf Wasas föregångare samt den, hvilken först återskaffade allmogen deu plats i rådslagen om landets angelägenheter, som sedan dess ständigt varit densamma tillerkänd. — Hans bild är bilden af en solkets man, en sädan som folken behöfva, då de skola räddas från undergång eller införas på nya banor. Den är en bild, som manar till vidare utveckling af den nordiska folkfriheten. Och det är i sanning betydelsefullt att aftäckandet af hans bildstod i Sverge infaller just i vpärvarande tidpunkt, aä den frivilliga skarpskytterörelsen åter håller på att införa det beväpnade folket såsom ett element i landets törsvarsväsende och då den föreslagna representstionslörändringen åsyftar att föröka folkets makt i landets styrelse. Det är Engelbrekts ider, som äter gå igen i moderna skepelse. Oeh om äfven icke vi här i detta land deltagit vid uppresandet af den ärestod, som i Örebro aftäcktes till hans minne, så hafva vi dock i våra förhållanden sökt att fortsätta hms verk och ider. Vi hafva visserligea cke för ätt skapa någon frivillig skarpszyterörelse och vi vänta ännu på förslaget om vår repre: sentations ombildning; men vi hatva dock upprätthållit folkfriherens anda i värt land, så att den åter kan upplefva och utveckla sig. Och äfven vi må vit tavken på En gelbrekt hoppas att också en gäng komma i ullfälle att uppställa en trivillig folkbeväpning och att se vårt folk leda sina allmänna angelägenheter efter ett förändradt och mera folkligt representationssätt.?