Aftonbladet – 3 november 1865, sida 3

är 1857 till 1,946,000 rår och för är 1563 till 2.857 000 rdr. Utförseln af lump äter utgjorde år 1851 428 centner, år 1857 608 centner, och år 1863 9852 centner. Under det från 1851 till 1857 papperstillverkningen och utförseln af lump således stigit i nästan samma förhållande, eller med resp. 40?3 och 42 proc., visar sig att, oaktadt från 1857 till 1863 vutförseln af lump stigit med ej mindre än 1520 proe., den inhem ska tillverkningen af påpper icke varit i aftagande, utan äfven tillväxt med 46?3 proc. Men Englands erfarenhet, säger hr R. (sid. 196), vittnar dock i detta fall, huru oklokt det är att afskaffa eller nedsätta tullafgiften å papper, så länge utförseln af lump från andra länder är hindrad genom förbud eller höga tullsatser. Der hafva, enligt hr R., ju redan en mängd pappersfabrikanter under de sistförflutna ären dels nödgats cedera bonis, dels tillstänga sina fabriker. Det förvånar oss i sanning, att hr. R., som, i likhet.med .våra motståndare i allmänhet, säkerligensej vill tillåta fri handelns anhängare att åberopa Englands exempel, der det vittnar till fördel för fri hetens sak, icke skyr att tega sin tillflykt till just samma exempel, när det kan synas vara för denna sak ofördelaktigt. Men — detta exempel: medpapperstillverkningens ställning i England ådagalägger klarligen, huru friheten ökar intelligensen, sporrar till förnyade ansträngningar och sålunda, efter det de första svårigheterna blifvit öfvervunna, äfven på detta fält säkert skall frambringa lysande resultat. Hr Gladstone, hvil ken hr R. väl ej torde vilja frånkänna praktisk blick eller statsmannaförmåga, har i sitt den 7: April 1864 i-underhuset hållna anförande i detta hänseende meddelat. upplysvingar af högsta infresse, dem vi icke kunna underlåta att här framlägga för våra läsare. Hr G.adstove hade . erhållit dessa medde landen från en pappersfabrikant, som anlagt sin fabrik efter det den inhemska accisafgiften och. samtidigt dermed, införselstullen å papper blifvit upphäfda. Denna fabrikant, som fann, att han under de fyra månader; som slutade den 31 Okt. 1863 förfärdigat papper med en tillverkuingskostnad af 57 sterl. pr ton, insåg, att han på denna tillverkning ej hade någon behållning. Men han klagade icke, han deltog ej i nägra petitioner för att åter införa pappersalgiften, utan han började att uttänka hvad som kunde göras medelst förbättringar i ärbetsmetaden och användandet af kemiska medel. Samma tillverkning, som i Oktober 1863 åstadkommits för 57 pr ton, kunde redan i December samma år frambringas för 47 , och hade, då hr Gladstone höll detta anförande, eller i April 1864. ytterligare nedbringats till 39 för samma qvanritet; och detta utan att fabrizatet för ämrats, utan snarare visat sig vara af bättre beskaffenhet än förut. Her I afseende å nedsättningen i tullea å artikeln hattar, af ull, hår, filt eller felby anmärker författaren endast helt lakoniskt (sid. 197). att den genom traktaten. för. dessa artiklar bestämda tull af 40 öre pr . motsvarade för ve fina felbbattarne 3!3 proc., och för de grofva ända till 623 proe.af varuvärdet. Vi äro lyckliga nog att ega inför våra ögon ett: dokument, som ådagalägger, att man, till och med mot fabrikanters egen uttryckliga önskan, någon gång dekreterat högre tullsatser, än dem de sjelfva ansett af: billigheten: påkallade. — I -en af..10 i hnfvndstaden bosatte hattfabriksidkare, af hvilka åtskilliga ännu. forfsätta sitt yrke, den 24 Dec. 1853 till K. M:t irgifven und. ansökning, hafva dessa idkare dels anhållit, att då varande särdeles betungande afgifter å bland annat felb och s. k. hattremmar måtte varda nedsatta, dels ock omförmält, hurusom, — derest de ej vore underkastade nödvändigheten att erlägga införselsafgifter å alla de materialier, som inginge i deras tillverkning, — afgifter, hvilka icke obetydligt betungade de: industrigren de idkade — och de derjemte icke nödsakxades att erlägga dryga afgifter till andra näringsklasser i samhället, ej blott för brödföda och öfriga lifemedel, utan. ock för allt hvarmed de och deras arbetare skulle kläda. värma och lysa sig — d. v. 3. om de vorn i den lyckliga ställning stt endast bero af sig sjelfva och af egen flit, omtanka och sparsam het — nämnde idkare ej skulle för sina till verkningar begära något skydd genom tullagstiftningen, utan tvärtom med tillfredsställelse se att all införselstull å hattar borttoges och dem måtte tillåtas att mot den utländsks konkurrensen. så godt de förmådde, skydda sig sjelfea. Men evär en omfattande tullrewrm väl icke för det dåvarande kunde varda genomtörd, hen ställde fsbrikanterna, att den då med 2 rår.bko för hattar af felb m. m. u gående tel! måtte nedsättas till hälften eller 1 rdr 50 öre. Gevom 1857 års taxa bestämdes afgilten för dessa varu-lag till 2 rdr. Sedan efter nämnde tid, så väl de törnämsta födoämnen blifvit från införselsafgitter befriande, än äfven tullen ä: beklädnads och belysoingsartiklar samt å de för nu ifrågavarande yrkes bedritvande erforderbga materislier blifvit betydligt nedsatt, hems älla victill hvarje tänkande läsare, huruvida en, låt vara betydlig, nedsättning ä det fulltärdiga fabrikatet icke varit ar om stöndighererna päkallud. Vi tro oss äfven veta, att denne närings idkare fortfarende vicbåla sin uti oivsnnämnda und. ansökning uttryckta mening; och såsom ett bevis derpå, au den genom traktaten medg foa nedsättning icke verka i mingia mån afskräckande for fabrikan terna, kuuna vi, efier hvad vi från tilitörlitligt häll ivhemtat, anförs, att eu af våra förnämsta hattt briksfirmor, i trots af den skedda nedsätmingen, ou är betänkt på an läggandet af en fabrik för filchautsr, som hittills endast i obetyd ig mån inom landet tillverkats. ; UTRIKEN. TYSKLAND. Tyska Nationalföreningen höll, som bekant, förliden söndog ett allmänt möte i IHvankfort trate Prensseng och OÖsterrikeg