Aftonbladet – 3 november 1865, sida 2

blixtar kom dragande från YVSYV. och slutade sin I urladdning rätt uppöfver staden. Detta åskväder varade öfver 2 timmar och erbjöd med sina blåhvita öfver nästan hela himlahvalfvet flammande lågor ett lysande skådespel i den solsvarta aftonen; det tycktes, att döma efter dess beskaffenhet, hafva varit oskadligt; åtminstone hafva vi icke hört, att åskan slagit ner någon: städes. Luften tyckes dessa sednare dagar hafva varit ovanligt starkt laddad med elektricitet; ty för nagra qvällar sedan visade sig hä briljant norrsken, sträckande sina flammor ända upp mot zenith. — De nya skånska stenkolsgrufvorna. Om dessa läsas i Öresunds-Posten: Ett företag, som synes förtjena den allrastörsta uppmärksamhet, är de arbeten, som någon tid pågått 1 å 2 mil från Helsingborg och Landskrona, för upptagande af stenkol och eldfasta leror. Skulle, såsom alla indicier gifva vid handen, de nu till bearbetning upptagna kolfälten lemna den rika och för ganska billigt pris fram: kallade afkastning, som tycks vara förhallandet, kunna de anses som en nationalvinst af omätligt värde, ej blott derföre, att de kunna bespara landet nödvändigheten af och utgifterna för att i England hemta sina stenkol, utan äfven, och hvad mer är, vara i väsentlig mån betryggande för landets sjeifständighet, i fall det skulle af en fiende anfallas och blifva afskuret förbindelsen med England. Redan år 1773 afgaf bergmästaren G. Hermelin en berättelse om Boserups stenkolsgrufva samt dess sträckning åt Wram och Waillåkra. Om stenkolen yttrar H.: Dessa stenkd gifva stark låga och brinna hastigt, samt äro mycket feta och falla till aska, men slagga sigej och gifva icke så långvarig hetta, som de egelska stora l kolen, hvilka derföre äro tjenligar uti en der andra eldstäder. Men uti kakelugiar kan man till eldning med förmån betjena sig af dessa stenkol. Vid grufvan åtskiljas de större kolen genom harpmmg ifrån de finare eller små kolen. Redan före 1747 började arbetet i denna grufva och från 1751 till 1762 brötos årligen cirka 5000 tunnor. Vare sig, att man saknat erfoiderliga kapitaler eller företagsamhet, nog af; företaget afstannade, oaktadt hela landihöjden alltifran Höganäs, Krapperup, Tinkarp, Hittarp, Stybbelycke, Stubbarp, Gåsebeck, Fjerrestad. Krepp, Mörarp, Roseniund och Wallåkra till Wram-och Boserup är kolbärande. Vid Boserups kolgrufva, säger baron H., är god förhoppning atterhålla fastare stenkol samt mäktigare lager utaf den andra stenkolsflötsen:? Det var först nära 100 år sednare, som denna åsigg skulle besannas. De undersökningar, som under sistförflutna och innevarande år egt rum, hafva ytterligare bekräftat, att Wallåkra, Boserups och Wrams stenkolsfält äro förtjenta af den största uppmärksamhet. 1864 har engelska ingeniören William Davison derom afgifvit ett utlåtande, hvari han uttalar den åsigt, att en förbindelse torde finnas ega rum emellan de ofvannämnda, på ett afstånd af en svensk mil från hvarandra belägna kolfälten, samt att samma kolgångar skola spåras genom hela den kringliggande trakten. Kolbäddarne å Walläkrafältet voro trenne af 11, 8 och 14 tums tjocklek; å ett annat fält (Drottning Lovisas) visade kolflötsen en medeltjocklek af 12 tum. 1865 afgaf Th. Fr. Olsson, auskultant i kommerskollegii afdelning för bergsärenden, ett fördelaktigt intyg om beskaffenheten af Wallåkrakolen, Den 11 April innevarande år undersöktes kolgrufvarna af kemieoch mineralogie-professor W. Blomstrand i Lund, bergmästare Ekenstam, apotekare Kayser m. fl., som i schaktet Carl IN funno ett lager af plastisk, mörk lera af omkring 8 verktums mäktighet samt derefter en 10 tums mäktig flöts innehållande stenkol af n:r 1 med skarpkantiga, mer och mindre glänsande brottytor. Naägon svafvelkis kunde deri icke upptäckas. Drottning Lovisas schakt vid Boserup hade en stenkolsflöts af 102 till 11 tums mäktighet, liksom ä Wrams ett stenkolslager fanns af ända till 33 wms, ett annat af 18 tums mäktighet. De sednaste undersökningarne äro verkställda af engelska ingeniörerna W:m Sinnock och William Davison, som deröfver afgifvit mycket fördelak tiga utlåtanden. ti ett nytt schakt, kalladt Adolf Rosen på Norra Walläkra egor, finnes under kolflötsen på cirka 54 alnars djup ett lager af svart eldfast a, 8 alnar tjockt. Öfverlokomotivföraren vid Landskirona och Helsingborgs jernvägar ingeniören Westerström har afgifvit ett högst rekommenderande utlåtande om kolens användbarhet å jernvägslokomotiver. Sammanfattas alla dessa intyg från förra och nuvarande tid, framgår som slutsåts både att stenkolsfälten äro mycket vidsträckta och att ko len äro fullkomligt användbara, om också ej så goda som prima engelska kol. Man antager afkastningen af en stenkolsflöts vara, att hvarje tum af flötsens tjocklek lemnar på qvadratfamnen 1 tunna stenkol, hvadan om flötsen vid Wram endast upptages till 26 tum, den lemnar öfver 40,000 tunnor kol på tunnlandet. En väsentlig fördel är, att från dessa kolfält på ett djup af cirka 25 alnar allt vatten sjelfmant bortgår genom sprickor i sandstensformationen och att vattentillonpet ej heller nedanför dessa sprickor är mycket besvärande, samt att på många ställen belägenheten är sådan, att vattnet kan af sig sjelf bortrinna genom orter, som upptagas från kolschakten till dalgången och genom hvilka orter äfven kolen kunna transporteras, hvarigenom ångmaskiner för uppfordring at kol och lera inbesparas. För närvarande begagnas endast en lokomobil; men 2:ne sådana äro under arbete för grutvornas räkning, Vid grufvorna äro redan öfver 200 arbetare sysselsatta och 17.000 tunnor stenkol äro huggna. En last har afgått till Motala mekaniska verkstad och en annan är färdig att dit afgå. Dessutom har, genom kontrakt med trafikchefen för Landskrona och Helsingborgs jernvägar hr Sturnegk, den 27 sistl. Okt., grufvornas disponent förbundit sig att förse nämnde jernväg med dess . kolbehof, mot 1 rdr 50 öre pr tunna, hvarjemte må nämnas, att från Danmark flera laster blifvit reqvirerade. Engelsmännen hafva redan kastat ögonen på detta företag och lära gjort anbud på alla sämre kol och skifter för anläggande af en fabrik för illverkning af oljor, ätvensom erbjudit sig på rätt billiga vilkor att lemna förskotter för aflärernas bedrifvande. Underhandlingar härom samt om försäljning af andelar i grutvorna skola för närvarande ega rum, och man berättar. att egaren blifvit bjuden !2 million rdr för halfva andelen i samtliga kolfälten. —L Länsstyrelsernas tredje årsväxtberåttelser. Från Upsala län, dat. den 27 Okt.: Efter det andra berättelsen om årsväxten i länet den 24 sistlidne Augusti afgafs har väderleken med få afbrott varit synnerligen gynnsam