Aftonbladet – 31 oktober 1865, sida 2

Enligt de sista underrättelserna från England har den nya ministeören nu blifvit bildad, med lord Russell såsom förste minister och lord Clarendon såsom minister för utrikes ärendena. Den nya minvisteren kommer för öfrigt att åtminstone tillsvidare bestå af samma personer som den gamla. Trenne poster torde dock snart komma att besättas med nya medlemmar. Lord Granville har nemligen uttalat sin önskan att afgå till Paris såsom engelskt sändebud, och lord Cowley, som nyligen erhållit ett stort arf, ämnar draga sig tillbaka från det diplomatiska lifvet. Då nu utrikes ministeren anförtro3 ät lord Clarendon, blir posten såsom kansler för Lancaster (ungefär had man på kontinenten kallar minister utan portfölj) ledig, och på samma gång önskar Ch r3 Wood på grumd af sin hb älder att lemna statssekreterareembetet för Ostindien. Såsom Clarendons efierträdare nämnes dels markis Harlington, för närvarande understatssekreterare i krigsministeren, dels Bouserie, vicepresident 1 geheimerådet. Begge irssöner. Graunvilles efterträdare nämnes ännu icke; men till det indiska statsserreterareembetet har man dels tänkt på den nuvarande sigillbevararen, hertigen af Argyle, dels på lord Stanley, som redan en äng, nemligen under toryregeringen 1858, dt de ostindiska angelägenheterna. Ty huru nominelt tory, är han känd för sina isinnade åsigter, och hans inträde i ministören skulle i hög grad stärka den och iraga mänga torys öfver till densamma. Man tror dock icke att han vill tjena i en minister, der Gladetone skulle vara undernosets ledare. Men endast den omständigheten, att man kuvnat tänka på houom, visar huru ringa skilnad det verkligen finnes mellan de bäda partiernas åsigter och i hvilsen hög grad striden mellan torys och vhigs? hvilar på personliga förbindelser och amiljeförhållanden Man födes till att vara nedlem af ett bestämdt parti, och man vill dan icke gerna bryta med detsamma. Detia san likväl naturligtvis icke länge fortfara, och en med de verkliga förhållandena, d. v. s. med de politiska åsigterna öfverensstämmande partidelning måste utan tvifvel snart inträda. Många hoppas att Palmerstons dö! skall sifva upphor dertill och att det ånyo komner att bildas tvenne verkliga partier, ett onservativt och ett reformerande, medan iet nu finnes många konservativa bland de verala och icke få liberala bland de konervativa. Till det konservativa partiet skola å komma att höra många af de gamla vhigs, isynnerhet af de äkta whigfamiljerna, om endast genom slägtskapen qvarhållas i et liberala lägret, medan det liberala par: iet kommer att bildas af Gladstone och hans ärmaste politiska vänne, de radikala, manhestermännen och de torys som sluta sig ill lord Stauley, kort sagdt, ala de gruper, för hvilka nationalekonomien är den irnämsta ledstjernan inom politiken. 9Såom betecknande för den uppfattning man ar af lord Stanley, kan nämnas ett yttrande, om lägges i munnen på hans far (grefven af Jerby). Denne sysselsätter sig nemligen på ediga stunder med vetenskapliga arbeten, likhet med många andra engelska stata