Aftonbladet – 30 oktober 1865, sida 3

icke allenast uppfatta interimsförslaget, hvilket :aldrig af komiterade varit framstäldt annorlunda än ämnadt för en kort varaktig het,, såsom ett definitivt ordnande af frågan, utam äfven deråt gifva en helt annan praktisk tillämpning än som varit afsedd och som endast, i fa!l densamma bona fide iakttagitts, kunnat göra detta förslag drägligt ens såsom öfvergångsförslag?; att under sådanm förhållanden det sedermera tillkomna altemnativa förslaget synts till och med innebära vissa företräden; men att, långtifrån att cdetta förslag vunnit något gillande, man endmst af två onda ting valt det minsta. Mian torde på vrund häraf få antaga, att verkiligen — hvilket hr Nordström äfvenväl framställt såsom en vigtig förklaringsgrund — regeringen missförstått de bäda protessorer-: nas yttrande, och att således samtliga parternia kunna gå ur denna strid med oförminsskad krigsära. Hela denna sak bevisar ingenting annat än, hvad erfarenhet alltid läret, att man råkar i ett oändligt bryderi och trassel, då man — såsom skett genom att, med åsidosättande, om ock blott öfvergångsvis, af sanna och på sak fotade grundsatsr, bilägga olika meningar geoom tillskrfvade kompr. misser. Dremot har det ej kunnat undgå att väcka våriörundran, att kanslerssekreteraren — hviken, sedan äfven Carolinska institutet blifvit stäldt under kanslersembetets öfverinseende, naturligtvis är skyldig att med lika opartiskhet behandla såväl institutet som fakulteterna — kunnat i förbemälda anförande till prestesiändets protokoll tillåta sig en så uppenbart oriktig uppgift, som den stt Carolinska institutet aldrig skulle egt rätt att anställa teoretisk-medicinsk examen?. rättighet att anställa någon annan examen på eget bevåg delat denna exumen i två atdelningar, har en så beskaffad delning dock ej någonsin blifvit af K. M:t fastställd. Delningen är således endast en afinstitutet ensidigt vidiagen åtgärd, som tolererats, men icke kan gifva ringaste grund för rekilamation af beröfvade rättigheter, äfven om det för öfrigt ur någon synpunkt skulle kunna försvaras, att statens tjenare tillåta sig ett sådant språk mot statens re gering i en administrativ angelägenhet, som bon grundlagsenligt eger att ordna, efter som hon vid öfvervägande af alla dithörande omständigheter finner lämpligast vara?, Härvid förekommer emellertid, att Carcolioska institutet enligt sina stadgar haft sig uppdraget att bilda skicklica läkare för alla delar af medicinalverket? ; — att institutetts reglemente af år 1822 upptager, bland 12 llärare, ej mindre än 8 såsom bestämda för (de teorctiskt-medicinska ämnena; — att inom den medicinska komiten af är 1859 skilmaden mellan första examen, dens. k. kirurgie-kandidatoch medicine kandidat-examen, ausetts så ringa och föga betydande, att 1e förklarats kunna eqvivalera hvarandra. utan att någon af de båda fakultetsprofessorerna inom komitån jäfvat en sädan åsigt eller deremot reserverat sig; — att genom kongl. brefvet 1861, vid institutet utexaminerade lärjungar förklarats fullt likaberättigade med dem, som aflagt motsvarandle examina inför fakulteterna. Beträffandle hr Nordströms påstående, att institutet ?på eget bevåg? delat kirurgie-magisterexamen i två atdelningar, hvilzen delning, säger han, dock ej någonsin blifvit af Kongl. l. Maj:t fastställd?, så innehåller detta, rent ut sagdt, en osanning i två afdelningar, eller, om man hellre vill, en dubbel sådan. För det första har nemligen ifrågavarande examen aldrig varit delad i två, men väl i tre afdelningar; och för det andra har denna delning icke vidtagits af institutet ?på eget bevåg, utan finnes med uttryckliga och oförtydbara ord bestämd och föreskrifven uti 10 af Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för institutet af den 11 Dec. 1822). Att Komgl. Mesj:t aldrig fastställt en delning af nämnde examen i två afdelningar, derutinnan. har hr Nordström obestridligen rätt, ty en sådan delning har aldrig ifrågasatts och aldrig funnits. Det är mer än sorgligt, det är uj prörande att se en person, och dertill en riksdagsfullmäktig och statens embetsman, i hr Nordströms ställniog, såsom sekreterare i öfverstyrelsen för ett läroverk, uppträda inför ett riksstånd med dylika oriktiga och vilseledande uppgifter i en fråga, som han med skäl borde kunna anses ex officio känna, och uti hvilken följaktligen hans ord måste ega hela auktoriteten af ett officielt utlåtande; — och sedan på grund a: sådana uppgifter framkasta mot detta samma läroverk beskyllningen för egenmäktigt eller ensidigt förfarande, och på sådant sätt. söka bortrycka den obestridliga rättsgrumd motionären framlagt i sitt förslag om institutets ej blott rättighet utan skyldighet att undervisa och examimera i den medicinska kursens teoretiska ämnen. Man kan tveka i valet af det epitet ett sådant förfarande förtjenar! Det torde sålunda, då man håller sig till föreliggande officiella handlingar och fakta, icke kunna förnekas, att institutet ovilkorligen haft ej blott rätt, utan skyldighet att examinera 1 bäde de teoretiska och praktiska ämnera. Vi hafva äfven i det föregående anfört, hur till och med fakulteten i Upsala, som väl ick2 torde få betraktas partisk för institntet, likräl ansett sig icke kunna jäfva institutets bengenhet i förevarande afseende, tills densanma genom 1861 års kungabref afskaffaces. 7i beklaga, att vi uti allt detta, ej mindre än i kanslergembetets sednaste utlåtande, och till och med i den ton, som begagnas i fråga om institutets förhållanden, måste se en afvoghet mot detta läroverk, som man hade rätt att icke vänta inom dess nårmaste styrelse. Hvad sistnämnde utlåtande beträffar — vi återkomma här till den fråga, som närmast ) Ordalydelsen af denna i nämnda reglemente, hvilket var gällande intill detsamma genom kongl. stadgarne af den 26 April 1861 upphäfdes. är följande: Examina vid institutet äro 3:ne. Den första innefattar naturalhistoria, kemi, anatomi i i; den andr dicimskoch kidet framställda interimsförslaget — försöker ) Institutet, — säger han, — har aldrig haft : än kirurgie magisterexamen, och ehuru det :