Aftonbladet – 30 oktober 1865, sida 3

llusskara Waechitbal al ch atls JUTRICNe Skada blott — anmärker Dagbladet — att vårt kavalleri så litet användes, då vi hade tillfälle att på allvar visa dess duglighet. Någonting nytt för icke-militärer voro de s. k. Sbatonneringsöfningarnat, d. v. 8. fäktning med långa käppar, som hvirflade omkring i luften med sådan fart, att det knappt var möjligt att följa deras rörelser. UTRIKES, ENGLAND. De engelska tidningarne afhandla ännu alltjemnt frågan om det nya kabinettets sammansättning. Times står fast via sin åsigt, att Gladstone skulle ha varit lämpligare till premierminister än Russell. Ehuru Morning Post mera specielt är organ för ministerens nya chef, erkänner tidningen likväl indirekt sanningen häraf genom förklaringen, att Gladstone är herre ölver situationen. Morning Star och Daily News, hvilka äro de avanceradt liberalas organ, anse regeringen vara för svagt representerad i underhuset och tillägga, att lord Rus sell bör vara betänkt på att förstärka Gladstone, när underhuset sammanträder. TYSKLAND. Preussen och Österrike ha i nästan likalydande depescher till deras sändebud i Frankfurt besvärat sig öfver att senaten i nämnda stad icke sökt att hindra den nyligen hållna tyska deputeradeförs mlivgen, och beklagat att senaten icke tycks ha något emot stt stadens territorium begagnas till utgångspunkt för oförståndiga till och med skadliga politiska projekter, samt förklarat att de ej längre kunna tåla en dylik efterlåtenhet mot samhällsvådliga omstörtningssträfvanden. Lika litet ämna stormakterna fördraga att det midt under förbundsdagens ögon arbetas på att undergräfva bestående auktoriteter i förbundets båda största stater, samt att derifrån utsändas pressalster, som framför andra utmärka sig för råhet. Slutligen uttala stormakterna en förhoppning att Frankfurtsenaten icke skall bringa dem till den nödvändigheten att genom egen inblandning förebygga följderna af en sådan otillätlig försumlighet. Frankfurtsenaten har redan itvenne identiska noter evarat härpå, och deri framför allt päpekat att ännu icke någon lagöfverträdelse förekommit. Slutet af nämnda dubbelnot innefattar en energisk protest mot det af stormakterna försökta ingrepp i den fria riksstadens suveränitet. — Allmänna intresset i Tyskland sysselsätter sig mycket med ofvannämnda noter. Kreuz-Zeitung yttrar att denna stormakternas åtgärd sannolikt icke blir ett enstaka faktum, utan kommer att utgöra en början till en hel rad af systematiska åtgärder mot det otilllåtliga tillstånd, som eger rum i vissa tyska småoch mellanstater. Åtskilliga medlemmar af tyska nationpalföreningen ha hållit ett förberedande möte i Berlin och dervid diskuterat frågan om att förlägga deras generalförsamling den 29 Oktober till Leipzig, Stuttgart eller Heidelberg, i händelse den skulle bli förbjuden i Frankfurt. Vid detta tillfälle antogos några punkter, om hvilka beslut skulle fattas vid generalsammankomsten, nemligen: Händelsernas gång under de sednaste ären, tyska förbundets faktiska annullering under dess nuvarande författning, upprättande af ett tyskt parlament med en enhetsexekutiv makt enligt riksförfattningen af 1849. Med afseende på Schleswig-Holstein måste nationalföreningen framgent strätva att göra sjelfbestämninesrätten gällande med alla. till dess förfogande stående lagliga medel. Men denna sjelfbestämningsrätt finner sin begränsning i Schleswig Holsteins pligter mot Tyskland. Då för ögonblicket icke tinnes någon förbunds-centralmakt, utan Preussen måste öfvertega en sädans hufvudsakliga pligt att beskydda hertigdömena till lands och vatten, så har Preussen både rätt och pligt att fordra de rät igheter i hertigdömena, som enligt 1849 års riksförfattning äro uppdragna åt den definitiva centralmakten. ITALIEN. Från Florens skruves den 26 Oktober: Det portugisiska konungaparet, som vid sin ankomst till Turin blef mycket hjertligt mottaget af befolkningen, anlände hit den 3 November i sällskap med konung Victor Emannel. — Prins Napoleon säges deremot med sin gemäl skola återvända till Schweiz, utan att besöka Florens. Enligt Italie höra af de hittills valda 140 deputerade 90 till det liberalt moderata urtiet, 54 till den konstitutionella venstern och 5 till det klerikala partiet. Samtliga ministrarne bli valda, SPANIEN. För ett par veckor sesan blef den spanska deputerade kammaren upplöst och nya val utsatta till 1 Dec., medan sjelfva den nyvalda kammaren sammanträder till den 27 i samma månad. Den vigtigaste underrättelsen rörande denna fråga är, att progressistpartiet uu beslutit att deltaga i valen: Madoz och Prim ha således besegrat Olozagas inflytande. Denne tänkte nemligen på att uttränga Espartero, likasom general Pavia, markis af Novaliches, önskar efterträda Narvaezsåsom de moderatas ledare. Han skall såsom sådan icke frukta för att låtaga sig n verklig reaktion. Tills vidare skola de moderata ha bestämt sig att icke Ideltaga i valen, ehuru det icke är mer än Itvå är sedan de riktade de skarpaste föreIbråelser mot progressistmännen för samma Isak. Dessa sednare kunde dock ha ett visst Tberättigande dertill, äfven om man från praktisk synpunkt kunde ogilla deras beteende, då de uppställde satsen allt eller intet? och derför till och med fordrade att 11845 ärs författning skulle upplösas och senaten ombildas; men de moderata ha alldeles ingen förevändning för ett sådant steg, enär valreformen i somras vidtogs af en kammare, hvari deras parti utgjorde majoriteten. I motsats härtill skola till och med en del af demokraterna deltaga i valen, i det de betrakta icke-deltagande såsom feghet, medan I deltagandet sätter dem i stånd att fordra