visa en brist af mer än 18.000 thaler. Komitn har insändt en anhållan till senaten att betala denna summa, på den grund att hela staden haft betydlig vinst af de 10,000 främlingar som vid nämnda tillfälle voro d:r församlade. Senaten har dock visat hela saken ifrån sig, under förklaring, att Bremens kommun icke har något dermed att skaffa. ITALIEN. Garibaldi har afböjt den utnämning till deputerad inom kammaren, som Turin erbjudit honom, och hos väljarne rekommenderat signor Bottero. Före den päfliga krigsministern de Merodes afskedande har mellan honom och statssekreteraren Antonelli en häftig tvist egt rum. En brist skall ha upptäckts i de under Merode stående kassor. Monsignoren skall ha ute en hel million i vexlar, ställda på honom. Dessutom begär den romerska pantlåneinrättningen en hålf million scudi af honom. Man har af Merode begärt redovisning för 200,000 scudi, som han skall ha placerat i Belgien; men Merode har ej kunnat förmås afgifva en sådan. De franska officiösa tidningarne lägga synnerlig vigt på den af Merodes afsked föranledda ministerförändringen och tala om en fullständig revolution i den påfliga regeringen, af hvilken följden måste bli den länge förgäfves efte. längtade försoningen mellan påfvedömet och Italien. Mot denna åsigt invändes dock med skäl, att striden mellan Antonelli och Merode mera vände sig om de medel, genom hvilka Frankrikes och Italiens politik bäst kunde motarbetas, än om sjelfva målet, enär begge voro ense om att bibehålla påfvedömet i hela dess medeltida gestalt och att motsätta sig hvarje eftergift. Den passionerade krigsministern ville att påfvedömet skulle uppiaea striden och gå under med buller och bång, om det icke längre stod att rädda. Antonelli deremot föredrar, att Pius IX spelar rollen af offerlammet, som föres till slagtarbänken och möter sina motståndares angrepp med anropande om den heliga jungfruns biständ, hvartill på sin höjd en bannstråle då och då slungas mot motståndarne. Påfvedömet bör, enligt Antonel!is åsigt, endast begagna andliga vapen och sätta hela sin lit till det inflytande, som det ännu bibehåller inom den katolska kristenheten, emedan det derigenom bäst bör kunna motarbeta sina fienders planer och försäkra sig om möjligheten att återvinna sin förra herrlighet. Hädanefter ifrågakomma således näppeligen några öppna utmaningar och förnärmelser; men i det hela blir väl ställningen oförändrad, enär Antonelli säkerligen kommer att afvisa alla försök till förlikning, genom att åberopa sig på påfvens ed och samvete samt hans pligter mot den enda saliggörande kyrkan. POLEN. Krigstillståndet i Warschau skall, enligt Breslauer Zeitung, upphäfvas den 1 Jan. 1866. Justitiekommissionen har fått iuppdrag att utarbeta en lag om straffför sådana brott, som höra till polisdomstol. TURKIET. Om koleran i Aleppo meddelas några detaljer, som icke äro utan intresse. Den dit. fördes den 15 Augusti af en stor karavan persiska pilgrimer, som kommo från Mekka Karavanen hade knappast uppehållit sig j staden två dagar, förrän koleran började kräfva sina offer. I början var de dödes antal obetydligt, men steg snart till 2—30( dagligen, tills den nådde sin höjdpunkt der 8 och 9 September, då den bortryckte 5—600 personer om dagen. All handel och rörelse afstannade. Endast ryska och nord amerikanska konsulerna stannade på sin post de öfriga togo till flykten, och med den följde turkiska guvernören och hela den tur kiska embetsmannakåren. Katolska prester skapet stannade qvar, men den protestantiske missionären flydde. Till och med läkarne sprungo sin väg, så när som på 4 stycken Den 2 Oktober var sjukdomen betydligt i af tagande, men kräfde dock ännu 40—50 of fer dagligen. Flera landsortsstäder skol vara nästan utdöda. Befolkniogen är form ligen decimerad, ty af de 100,000 menni Skön hvartill den uppskattas, äro 15,00( döda.