Aftonbladet – 26 oktober 1865, sida 2

BEATRICE Aoman i tvenne delar. år Julia Kavanagh. 4Jag hoppas att hon skulle göra dett, sade han; tycker ni sjelf om det? Ack ja, mycket, mycket! svarade mrs Gervoise med en suck af trötthet och sjönk tillbaka i stolen. Det är så olika Carnoosie, och jag är så trött vid Carnonsie?4 Känner ni er inte bättre sedan ni lemnade Carnoosie? frågade Gilbert och satte sig ned vid hennes sida. Jag tycker mera om Verville, jag tycker om ombyte, men jag känner mig inte bättre. Sannolikt kommer jag heller sidrig att göra det.4 Gilbert sade några vänliga, uppmuntrande ord, 1 likhet med alla andra sjuklingar tyckte mrs Gervoise om att tala om sina krämpor. Han lät henne tala, och då mr Gervoise slutligen kom in, visste Gilbert allt hvad han önskade veta. Kom och förklara mig det här, Gilbert, ropade hans far och drog honom med sig ut. Nå?, fortfor han med en orolig frägande blick. ?Mrs Gervoise är mycket sjuk.? Mr Gervoise grep fatt i sin sons arm och såg förskräckt på honom, som också helt naturligt var. Mrs Gervoise var detsamma som Carnoosie och dess beqvämligheter. Sväfvar hon i fara?? frågade han knapast hörbart. 7Det vill jag hoppas att hon inte gör — det är egeuthgen inte någon omedelbar fara, men hon är mycket klen. Hon kan lefva åtskilliga år, men hon kan också dö helt plötsligt. 2) Se A. B. n:r 183—197, 199, 201—207, 209: 211—216, 218—222. 224—227, 229—233, 235—2372 239—243, 247 och UB.