Aftonbladet – 24 oktober 1865, sida 3

BJ 3 UU JR nade UTRIHIKNS FRANKRIKE. Under någon tid har förhållandet mellan rankrike och Madagascar varit ganska pändt, och krisen har slutligen brutit lös anledning af utbetalandet af en skadeersätting, som beviljats Frankrike på dess heäran. Dagen efter den fregatts afsegling, vilken bortförde den erlagda summan, fortrade folket, uppvigladt, såsom det påstås, f engelska konsuln Ellis, att franska konuln och alla på Madagascar bosatta fransnän skulle förjagas. Konsul: har stannat var och förklarar att han icke skalllemna Pananarive förr, än han får sin regerings yefallning dertill. ITALIEN. Kardinal Merode har begärt afsked från srigsministerplatsen, och hans portfölj har yfvertagits at kardinal Antonelli. Romerska nrikesministern Pilli har efterträdts af Sharetti, och flera förändringar inom samma minister väntas. — Merodes afträdande anses allmänt inom de italienska regeringekretsarne såsom ett gynnsamt förebud för nya underhandlingar med Rom. — Såsom ett bevis på den våldsamhet, hvarmed de klerikala tidningarne på sista tiden anfallit kejsar Napoleon, anföres följande strof ur tidningen Unitå Catolica: tOm de muhamedanska pilgrimerna hafva från Mekka spridt koleran öfver alla Medelhafvets kuster, så ar Napoleon III spridt ett ännu vida förrligare ondt i det han gick till Italien, och de makter, som nu sam:vanträda för att ordna sundhetsförhållandena i Orienten, borde vida hellre förena sig för att göra ett slut på denne Bonapartes expeditioner. Europa har redan en gång insett att det gifves en vida värre pest än koleran, en pest, som kallas Bonapartism, och det trädde tillsamman för att göra ett slut på densamma. Bonaparterne ha bringat flera meni niskor om lifvet än någonsin koleran; Napoleon har slagtat flera menniskor än hans lif räknar sekunder; historien skall räkna de offer, som brorsonen har på sitt samvete. Dettat, säger en korrespondent, tyar Merodes svanesång; då man läser detta, kan man ej undra på hans störtande.4 Rörande den förmodade utgången af valen innehåller Patrie följande: De under: rättelser, som komma 0ss tilshanda från olika punkter af Italien, berättiga oss att förutse, att valen i allmänhet skola utfalla till förmån för det liberala och moderata enhetspartiet. Man hade påstått att den romerska kurian skulle vilja förbjuda del. tagande i valen; men detta rykte har icke bekräftat sig, och det är tvärtom skäl at antaga, att det klerikala partiet? anhängare på många ställen skola komma att räknr åtskilliga representanter i den nya kamma ren. Det framgår äfven af de underrättel I ser vi erhållit, att det pågäende samtid: lutrymmandet af kyrkostaten gjort ett god intryck på Italien, och att det utan tvifve skall bidraga till att åt resultatet af val operationerna gifva prägeln af sansoch mo deration.? Garibaldis val i Neapel betraktas såson säkert, i Turin deremot såsom tvifvelaktigt —