Aftonbladet – 24 oktober 1865, sida 3

KT ståndet åter här samladt för att till E. K. M. I fortfarande en fredens, så nödvändig och välgöken vi endast kunnat egna vårt hjertliga deltaDet har på samma fång hänvisat oss till egna INartsalll KCHONM di 5C Ut UIyLAMI, Mn at ett folk, med oss så nära förbundet genom 8 ärkomst och vänskap; den har varit bekymmeram genom penningrörelsens stockning. Utsigerna hafva nu ljusnat, men den förflutna tidens llvar kan icke dermed vara glömdt. Tackom dmjukt en mild försyn, som öfver vårt land hålit sitt skyddande hägn. Detta land har icke af aturen blifvit begåfvadt med glänsande, lättunna rikedomar; men det eger en rikare skatt. n bättre välsignelse uti sin kraftiga, redliga beolkning, och då i spetsen för detta folk står en onung, stark genom folkets kärlek, trygg genom agarnes anseende, kunna de gå framfidensöden ill mötes i fast förtröstan till hvarandra. De frågor, hvilkas lösning vår tid fordrar och wti hvilka denna riksdag kommer att fatta beslut, iro flera af stor betydelse för fäderneslandet. Främst bland dessa står det förslag tillnatlonatepresentationens ombildning, hvilket E. K. M. nåder täckts under sistlidne riksdag till rikets ständer framställa och öfver hvilket det tillkommer dem att under denna riksdag fatta afgörande beslut. Den utomordentliga vigten af detta beslut gör rättigheten att deruti taga del till en medborgerlig pligt af högsta betydelse, och ridderskapet och adeln känner djupt de förbindelser emot fäderneslandet, hvilka denna rätt, denna pligt medföra. Uti vårt land hafva sedan urminnes tider frihet och konungamakt varit hvarandras bästa stöd, och om någon gång den ena af dem fått stå tillbaka, har inom kortäfven den andra deraf lidit. Detta frihetens och konungar maktens förbund — konungens makt genom folfN ket, folkets frihet genom konungen, lagens herravälde öfver båda — har alltid varit och skall äf1 ven förblifva säkraste grundvalen för den svenska samhällsbyggnaden. Med blicken stadigt fästad härappå. med redlig öfvertygelse till ledstjerna och fäderneslandets väl till mål, är det ridderskapet och adelns innerligaste önskan, dess ögsta ärelystnad, att så fatta sitt beslut, att det bäst befrämjar ett älskadt fosterlands sanna ära och lycka. Lifvadt af sådana känslor, anhåller ridderskapet och adeln underdånigst att i B. K. M:ts nåd och ynnest fortfarande få vara innesluten. Erkebiskop Reuterdahls tal var af denna lydelse: Stormäktigste allernådigste konung ! Presteståndet uppfyller en kär pligt och beagnar en dyrbar rätt, då det nu uttalar sin djupa vördnad för Sverges konung. Såsom denna vördnad är oskiljaktig från Sverges folk, så är den det ock från den svenske presten, denne må vara eller komma i hvilket förhållande som helst till lagstiftning och andra allmänna värf. För presteståndet är det väl bekant att särdeles vigtiga angelägenheter skola vid detta riksmöte till behandling förekomma. Bland dessa gäller en såsom den mest maktpåliggande. Hvilken utgång den kommer att erhälla, kan ännu icke förutses eller förutsägas. Men knappt kan det förnekas, att hvarje dess utgång skall medföra olägenheter, och öfverläggningen derom måste till äfventyrs mindre afse hvilken utgång som bär visshet med sig om de största fördelarne, ) än hvilken som hotar med de minsta vådorna. En öfverläggning i sådan syftning är för det allvarliga sinnet i icke ringa mån bekymmersam, liksom detta sinne icke med likgiltighet kan se en bestående ordning öfvergifvas, hvilken, oaktadt det mer eller mindre grundade, som deremot säges, i sekler varit ett värn både för konungamakt och folkfrihet, och derjemte skänkt vårt land ära och välstånd. Huruvida offret kräfves af tidsförhållandena, skola rikets ständer nu afgöra, liksom de för sitt ja eller nej skola inför samtid och efterverld ansvara. Presteståndet skall taga såväl denna angelägenhet som alla andra vid riksdagen detsamma förelagda i noggrannt öfvervägande, och med fäderneslandets väl för sina ögon fatta sina beslut, dervid hufvudsakligen förtröstande på Gud, som är alla samhällens liksom alla enskildes bäste hjelpare. fver E. K. Mit, E. K. M:ts rikes och alla E. K. M:ts trogna undersåter nedkallar presteståndet Guds kärlesfulla beskydd och rika välsignelse, samt utbeder sig att städse få vara inneslutet i E. K. M:ts nåd och bevågenhet. Borgareståndets talman, hr Schwan, yttrade: Stormäktigste allernådigste konung! Efter två lyckliga och fridfulla år är borgareframbära försäkran om en under alla tidskiften orubblig trohet och uncterdånig kärlek. Det hvilande kongl. representationsförslaget, för hvilket borgareständet vid nästlidne riksdag frambar sin djupa erkänsla, skall vid den innevarande till afgörande förekomma. Borgareståndet, som villigt uppoffrat de privilegier det ansett oförenliga med den fortgående utvecklinen af vårt samhällslif, emotser lugnt och förhoppningsfullt samma offer af medständen. Hela nationen afbidar med full förtröstan den lyckliga utgången af denna stora angelägenhet. E. K. M:ts utländska politik har varit och är rande för landets andliga och materiella förkofran. Det öde, som drabbat en grannstat, hvilgande, har ånyo ådagalagt att det icke är på traktaters helgd mindre stater kunna bygga. krafter, såsom de säkraste medlen till framtida skydd och sjelfbestånd. Såsom ett hugsvalande tidens tecken måste derför anses den frivilliga folkbeväpningen, hvilken redan vunnit en ut sträckning, som väckt så stora förhoppningar. Uppmuntradt och ordnadt af en vis regering skall detta nya tillskott af kraft sätta oss i stån att värna den frihet, vi under ett så älskadt konungahus ega och göra vårt fosterland lika stort, oberoende och tryggadt, som det är upplyst, lyckligt och fritt. Våra kommunikationsanstalter, förr så tidsödande och svåra, hafva genom stora jernvägsanläggningar skänkt en förut icke af oss anad, lifgifvande kraft åt jordoch bergsbruk, handel och industri. Många förut öde trakter skola snart i rikt mått återgällda odlarnes möda. En de en särdeles omvårdnad åt uppfostran och bildning, sträckt till samhällets alla klasser, sprider allmän trefnad och belåtenhet. Arbetet uppbär också sin rika lön. Stora företag äro alltid förenade med stora uppoflinga Skuldsättningssystemet är starkt anlitadt. Förutseende, grundadt på en rik erfa. renhet, bjuda oss att under närmaste tider mindre anlita den utländska krediten. Krediten är allas vår dyrbaraste egendom. t Med synnerlig tillfredsställelse har borgareståndet erfarit att en handelsoch sjöfartstraktat med d Frankrike blifvit afsluten. Måtte densamma bele reda en ökad afsättning för våra exportvaror och ; len väl behöflig utvidgning af vår sjöfart, samt bidraga till en lycklig lösning af striden om grunderna för vår tull-lagstiftning! . Borgareståndet utber sig underdånigst att städse få vara inneslutet i E. K. M:ts höga ynnest och bevågenhet. Å bondeståndets vägnar yttrade dess tal 0 man Nils Larsson: Nr Stormägtigste allernådigste konung! Manadt till uppriktig tacksamhet emot Försy 2 I nen, under hvars nåderika hägn folkets ombuc åter fått i fred och lugn samlas omkring sin ko nung, för att rådslå om landets vigtigaste ange 32 lägenheter, har bondeståndet att mför E. M:t tron tolka de känslor, som hfva Sverges allmoge Under den jemförelsevis korta tid, som förfl 28 tit från E. Maj:ts uj pstigande på tronen, äro til m I fölid af de från E. :ts regering utgångna föl ökad befolkning, laglydig, arbetsam och egnan