lt en )komiterad.es vär eringssu ma. Denna anmärkningsvärda frikostighet med statens medel, anmärkningsvärd såväl vid jemnförelse med det belopp, som är upptaget i komiterades, eljest med största förtroende omfattade beräkningar,som äfven och isynnerhet såsom motsats till förfarandet mot byggmästaren Svenson, har hr Beijer sökt förklara på ett sätt, hvilket på samma gång erinrar om ordspråket, att m d siffror allting kan besisas?, och om de fordna specificerade skriddareräkningarne, der man till sluts plägat finna rubriken sybehör?, eburu tråd och vax? voro förut debiterade. För att ångalägga att jernvägsstyrelsen vid inköpet at hr Hazelii tomt ej frångått!? komiterades allmänna värdering (1 rdr rmt pr qvadratfo: jemte lagstadgade 50 procents förhöjning). har hr Beijer hittat på den utvägen att särskildt beräkna värdet af den inköpta marken och särskildt derå befintliga byggnader. Dessa med 19,698 rdr rmt be: talta byggnader befunno sig i så dåligt skick, att de ej kunde repareras; deras hyresafkastning uppgick ej på långt när till det räntebelopp, som köpeskillingen för platsen kunde betinga, derest de gamla rucklen undanskaffades för uppförande af nya byggnader; ja, vi behöfva väl ej underrätta hr Beijer, som i akt och mening att bespara staten kostnaden för de dyrt köpta byggnadernas rifning, förgäfves lärer erbjudit dem till skänks åt förre egaren, att de ej ens betala rifningskostnaden; ej heller torde det behöfva bevisas att, derest vi föreställa oss en försäljning af ifrågavarande tomtdel med åbyggnader till enskild person i stället för kongl. jernvägsstyrelsen, priset måst blifva åtminstone något lägre för tomtdelen med åbyggnaderna, än för blotta marken utan desamma. Det värde, man med mycket god vilja skulle kunna försöka att tillerkänna dessa hus, blir ju ytterligare reduceradt, eller rentaf illusoriskt, när man enligt föredömet af hr B:s beriktigande åtskiljer betalningen för tomten och den för husen; sedan den förra blifvit uppskattad till, och till egarens belåtenhet betalt med 25,440 rdr rmt, och husens egare således ej längre egde deras ggrund, så frågas, i händelse ofvanstående wtredning af äbyggnadernas beskaffenhet och värde ej skulle vara tillräcklig, hur det är röjligt att uppskatta dem till något det allraringaste belopp? Och vi fråga yiterligare, om det ej för hvarje oparisk betraktare af denna transaktion mäste blifva klart, att vi äro i vår goda rätt, 1å vi fortfarande vidhålla, att jernvägsstyrelsen betalt hr Hazelii tomt med 2 rdr 64 öre pr qvadratfot, ) samt att hr Beijers nu framställda specifikation intet annat är än en pro forma-beräkning, ett siffer-påmitt, afsedt att blanda bort korten och kastta litet blä dunst i celätt-trognes ögon? :Skulle ock detta bortskänkande af 19,698 rdir ej ådraga sig anmärkning af dem, som grranska statsmedlens förvaltning, så äro vi lika fullt förvissade, att det allmänna omdlömet derom ej lärer rubbas af ett -ådant föörsvar, som hr Beijers beriktigande. Vi öfvergiå nu till det Svensonska expropriationsmålet. Hr S., som år 1862 inköpt n:r 13 qvarteret Pilen, hvarför samma år lbjöds honom en inköpspriset med nära 50 procent öfverstigande summa, hade, då rikets ständer fattade sitt beslut om sammanbindningsbanan, ej blott erhållit handelsloch ekonomikollegii fastställelse å ritning Itill den byggnad, han å sagda tomt ämnade uppföra, utan ock upphandlat en mängd Mt fördyra en möjligen nödvändig expropriamed förfrågan om sammanbindningsbanans sträckning ooch fick till svar å denna grannlagenhet deen hänvisningen att, derest han så funne förr godt, på egen risk inställa det materialier och till stor del utfört en kost-: sam grundläggning. För att ej för staten tion, vände sig hr 9. till jernvägsstyrelsen . Mt FA hk FRA OD Fr FR 4 OA OA AN mm N 1 I påbörjade aarbetet. Trots denna ogenhet inställde hrr S. byggnadsföretaget, dermed underkastanade sig en betydlig förlust, men på samma ggärg besparande staten den förI I höjda kostmad, som arbetets fortsättning -I skulle medfört. Då omsider jernvägsstyn relsen äskade att komma i besittning af hr ISvensons tomt, begärde han 1 rdr 57 öre -Ipr qvadratfot; tre års ränta å köpeskillinIgen, semt ersättning enligt räkning för a I grundläggningskostnaden. Då jernvägsstyllrelsen vägrade att underhand betala detta pris, skreds till expropriation på laga väg. sl! Hr B. uppgif er nu, att jernvägsstyrel, sen erbjudit för byggmästaren Sven:ons iltomt 2 rdr 87 öre pr qvadratfot, hvilket -l onekligen, om det vore sannt, skulle utgöra slen dräpandde vederläggning af vårt påstå,lende, att ii detta expropriationsmål komi.Iterades allmänna uppskattning af tomtvärf-ldet i nu ifrågavarande trakt till 1 rdr pr e I qvadratfot obevekligt lasthållits afjernvägsn styrelsen. Men, tyvärr är denna uppgift — h för att begagna ett mildt uttryck — ännu 1 I konstigare hopgjord än den i det föregåiende granskade beräkningen rörande de till i? )hr Hazelins utbetalda 50.000 rdr rmt. Vi skola strax visa huru hr B. gått till väga sk för att åstadkomma detta pris af 2: 87 öre etloch vilja endast i förbigående anmärka, in hvad beriktigandets förf. ej ers gjort ett ml försök att bestrida, att, derest jernvägssty1 lrelsen vid inköp af hr Svensons tomt förIl (farit med ssamma välvilja, som visades mot tt hr Hazelius, den förra, af komiterade upp19 I skattad tilll 16,000 rdr, bort betalas med 32,000, dåi ju den sednares, af komiterade värderad till 25,000, blef af jernvägssty relsen inlöst med 50,000. — Men vi återkomma till dessa 2: 87 öre, id som hr B. säger sig ha erbjudit pr qvavå I dretfot af hr Svensons tomt. Vid denna ad märkvärdiga beräkning af den för tomte lierlagda köpeskilling har hr B. sammanräkna nt I ersättningen för tomten (och lagstadgade 5( procents-ferhöjuingen derå) med ersättnin gen för gundlägsningen, för hr Svenson: ränteförluser å det gagnlöst använda ka 38I pitalet och för de af honom bestridda onera är-— dessa sednare poster uppgående, mec ;y) laglig förhöjning, till en summa af 10,93 rdr. På detwa sätt uppkommer den köpe summa af 24,000 rdr rmt (— komiterade uäSdarine med tillägg af 50 NnNrocent). son