Aftonbladet – 21 oktober 1865, sida 2

mig att tro, och som hittills inte lemna mig i sticket.4 Det gör mig ondt att höra det, svarade Beatrice, ty i sädant fall ska ni lita på den oeh slutligen bli bedragen, Det vill jag inte förmoda, sade mr Stone, Beatrice betraktade honom med en med. lidsam blick. Ja, sådant är lifvet, sade hon med er suck; det är på detta sätt som varningarne komma och hli emottagna, och så anklage vi Försynen för att hon beskär oss det öde. vi sjeltva sökte. Nåväl, mr Stone, tillade hon efter ett ögonblicks tystnad, jag ha ingenting mer att säga än jag sagt, och likvä vill jag tillägga detta: Mr Gervoise och hans son ha bott många år här i trakten: de äro nogsamt kända; fråga er för; kan ske ska ni få veta något som kan göra e1 en smula orolig Mr Sione log, lade sin hand på hennes arm och sade: Min bästa, unga miss, jag behöfver all deles inte några sådana underrättelser — ni har misstagit er — fullkomligt misstagit er — ni kom för att varna mig — tillät mig att i stället råda er. Betänk er en annan gång litet mera, innan ni företager er ett sieg sådant som detta. Kom ihåg. att det kan tolkas på ett obehagligt sätt; att få menniskor skulle vara så milda i sitt omdöme, att de inte tillskreF det en eler annan personlig bevekelsegrund, såsom hat — qvinlig harm — kort sagdt, någonting, som ni inte skulle vilja bli skylld för till belöning för er opåkallade goihet. Dermed menar jag iute, att det är detta intryck jag fått. Jag ber er bara taga er till vara en annan gång. Beåtrice reste sig upp. Heones kinder brumno af harm och blygsel.